Gnesta är sämst i länet på mångfald i politiken

Gnesta kommun har Sörmlands sämsta representation av politiker födda utomlands. Gnesta ligger även i botten vad gäller antalet förtroendevalda kvinnor.

Övrigt2004-10-28 23:47
Tre av de förtroendevalda i Gnesta är födda utomlands. Det motsvarar fyra procent.
Är det så? Jag vet faktiskt inte vilka de är, säger kommunalrådet Gert Nilsson (s) när han får höra siffran.
Uppgiften är hämtad ur en undersökning gjord av regeringen, Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Fyra procent placerar Gnesta
i botten bland Sörmlandskommunerna.
Det är svårt att få människor engagerade i politik. Finns det föreningar för en nationalitet på en ort så kan man försöka få dem att engagera sig, säger Gert Nilsson som förslag på en lösning på problemet.
Bara ett par politiker i Gnesta bär namn som pekar mot att de är födda utomlands. Och då handlar det om våra nordiska grannländer.

Även kvinnor är underrepresenterade. Av de ordinarie ledamöterna i kommunfullmäktige i Gnesta är inte ens 40 procent kvinnor. Värre blir det om man undersöker kommunstyrelsen. Det är oftast i kommunstyrelsen som partierna beslutar hur de ska rösta i kommunfullmäktige.
I Gnestas kommunstyrelse finns ingen med utländsk bakgrund. Åtminstone inte att döma av de svenskklingande namnen. Bara 3 av 13 ordinarie ledamöter är kvinnor.
I kommunstyrelsen har vi många nämndordföranden. Det är tunga uppdrag och dem är det svårt att få kvinnor att acceptera.
Siw Andersson (s) är ledamot i fullmäktige, hon har aldrig blivit tillfrågad om att ta en ordförandepost i någon av de fyra nämnderna. Något som hon har gemensamt med de flesta kvinnor i fullmäktige.
Det är tufft att klara att överhuvudtaget engagera sig i politiken. Jag arbetar inom vården som många kvinnor. Jag kan inte ta ledigt från arbetet för att gå på politiska möten, jag har inte råd, säger Siw Andersson.

Vid nämndsammanträden ges ersättning men aldrig för vanliga partimöten.
Undersökningen visar att unga (under 30 år), de äldsta (över 65), kvinnor och dem med utländsk bakgrund är underrepresenterade i politiken. Den typiske politikern är en medelålders svenskfödd man med gymnasieutbildning och medelinkomst. Regeringen anser det vara ett viktigt mål att snedrekryteringen bryts.
Gert Nilsson håller med.
Vi är inte nöjda och ser gärna att fler kvinnor, invandrare och yngre blir politiskt aktiva. Det ger ett annat perspektiv. Samtidigt ska politikern vara lyhörd och ha bredd, inte bara driva en sorts frågor, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om