Gnesta vinnare på Robin Hood-rockad – men kritik kommer från Trosa

Gnesta ser ut att bli en av vinnarna när utjämningssystemet mellan kommunerna görs om. Nu ska landets kommuner komma med synpunkter på utredningens förslag, som kan bli verklighet redan nästa år.

Foto:

Övrigt2019-02-14 06:58

I oktober överlämnades kostnadsutjämningsutredningen, som fått den lite behändigare undertiteln "Lite mer lika", till regeringen. I dagarna gick utredningen ut på remiss till landets 290 kommuner, som nu alltså får tycka till om förslagen.

Utredaren Håkan Sörman beskriver själv de föreslagna förändringarna av systemet som "relativt stora". Förutom att systemet växer från totalt 10 till 12 miljarder kronor skulle nya mekanismer införas, bland annat en socioekonomiskt baserad utjämning inom förskolan.

Om förslagen blir verklighet skulle Gnesta bli en av vinnarna. I dag betalar kommunen in 577 kronor per invånare och år, vilket skulle minska till 92 kronor. Det innebär en vinst på 5 miljoner kronor per år.

– Det är svårt att svara på om det här känns rättvist eller inte, men jag tycker att det är bra att man tittar på systemet. Trots att vi ska ha samma service i hela landet skiljer det ju flera kronor i kommunalskatt på vissa håll, säger Gnestas kommunalråd Johan Rocklind (S).

Fler kronor på kontot är givetvis tacksamt, menar han, men det kommer ta tid att studera detaljerna i förslaget och hur det skulle påverka kommuner efter demografiska förändringar i framtiden.

– Jag gissar att de som är kortsiktiga förlorare på detta är betydligt mer negativa, men vi behöver höja blicken och titta på om det här är rättvist och hållbart på längre sikt, säger Johan Rocklind.

För Trosas del skulle förslaget inte innebära några större ekonomiska förändringar de kommande åren. Kommunens kostnad skulle sjunka från 1188 till 1117 kronor per invånare och år.

Kommunalrådet Daniel Portnoff (M) har dock en del synpunkter på utredningen.

– Utjämningen som rör förskolan baseras på väldigt gammal statistik som missgynnar Trosa. Det är vi kritiska till. Vi har högre andel i arbete och fler barn i förskolan nu och där tappar vi rätt många miljoner, säger han.

Tanken från början var att förändringarna av systemet skulle träda i kraft redan 2020, men utredaren själv menar att det skulle till ett rekordsnabbt förfarande för att det skulle kunna bli verklighet. Det är dessutom ännu oklart hur riksdagen ställer sig till förslagen.

Så fungerar utjämningssystemen

Kostnadsutjämningssystemet, som nu utreds, syftar till att glesbygdskommuner och kommuner med socioekonomiskt svaga invånare ska kunna leverera lika bra välfärd som rikare kommuner.

Utöver kostnadsutjämningen finns även ett inkomstutjämningssystem, som flyttar mer pengar totalt. Systemen kallas ibland för Robin Hood-skatt, eftersom pengar tas från rika kommuner och ges till fattiga.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!