Gnestabor mindre skuldtyngda än Trosabor
Gnestaborna och Trosaborna betalar ungefär lika mycket för sin kommunala service. Men Gnestaborna har inga långfristiga skulder som tynger dem.
Invånarna i Gnesta och Trosa betalade 2004 ungefär lika mycket för skola, omsorg och annan kommunal service.
Tabellerna över vad det kostar att producera olika tjänster visar att verksamheter som kommunen måste sköta utbildning, fritidsverksamhet, barnomsorg, med mera kostar ungefär lika i Trosa och Gnesta.
En av få skillnader mellan grannkommunerna är att Gnesta är fri från långfristiga skulder. I Trosa är däremot varje invånare skyldig motsvarande 7 821 kronor. Länssnittet ligger på 10 683 kronor.
Åren 2003 och 2004 hade Gnesta ett kraftigt positivt resultat vilket är förklaringen till att kommunen inte har långfristiga skulder, säger Magnus Pettersson, som är ekonomichef i Gnesta.
Kan Gnesta kanske till och med sänka kommunalskatten?
Det är inte min uppgift att svara på, det är politikens, säger Magnus Pettersson.
Han tillägger att det är viktigt att ha en ekonomisk buffert. Kommunen behöver kunna byta ut datorer, bilar och byggnader.
Ett fåtal kommuner i landet har lyckats betala sina långfristiga skulder, lån som sträcker sig över ett år.
I Sörmland är det Gnesta och Flen.
En annan markant skillnad mellan grannkommunerna är att Trosa lagt ut mer av äldre- och handikappomsorgen på entreprenad, 15 procent jämfört med åtta procent i Gnesta.
Länssnittet ligger på knappt åtta procent.
Det kan bero på att Trosa har haft en borgerlig majoritet och att det är en borgerlig ideologi som slagit igenom, tror Magnus Pettersson.
Rapporten som bygger på statistik från landets alla kommuner är numera välkänd
i kommunerna där det har blivit mer fokus på att jämföra kostnader, säger Alf Pettersson, statistiker på SCB.
Den ger en bild av om kostnaden för någon verksamhet ökar eller minskar och visar om vi sticker ut, säger Margaretha Smith, ekonomichef i Trosa kommun.
Så jobbar vi med nyheter