Goda bråkmakare i lugna ankdammen

En lista över bråkstakar brukar vara allt annat än en samhällelig popularitetstävling. Det är fortfarande lika ute med någon som tar till nävarna när argumenten tryter. Tro inget annat.
Men det blir samtidigt intressant när någon vänder på och ifrågasätter begreppen. Näringsminister Annie Lööf pryder tidningens omslag och hon ligger tia på listan över landets 49 ”Sveriges bråkigaste kvinnor”. Anna Serner är vd för Filminstitutet och räknas som den bråkigaste kvinnan av dem alla. Karriären har gått via Sveriges Reklamförbund och Tidningsutgivarna och enligt en röst i Svenska Dagbladet (16/12) är hon en ”kombination av Juholt och Reinfeldt”.
Varför behövs det sådana här listor? Om modet att göra karriär, att utmana strukturer och pröva nya vägar definieras som en bråkig egenskap i samhälle och näringsliv, då talar vi om den som skvätter vatten i ankdammens stillhet. Det är absolut inte detsamma som felfri, men exempelvis att som kvinna bryta ny mark i mansdominerade miljöer handlar ibland om att vara just obekväm. Helst i kombination med mod och gott självförtroende. Detta behövs det mer av.
Det är inte heller en slump att skådespelaren Noomi Rapace gör filmkarriär i Hollywood. Den svenska tråkigheten har fått konkurrens av bråkigheten. Från Flickan som lekte med elden till rollpersonligheten i nya Sherlock Holmes-filmen. Det finns något som kittlar med hennes ganska skarpa framtoning. Till radions Kulturnytt säger hon att svensk film borde ha mod att sluta vara så ängslig. Hollywood skriker efter nya impulser och idéer (16/12). Det låter som en passning bland annat till Sveriges bråkigaste kvinna.
En sådan här lista hade inte varit lika intressant om det svenska samhället varit turbulent i övrigt. Det är det relativa lugnet som gör att vi tryggt vågar filosofera kring värdet av det obekväma – och lyfta fram dem som bryter mönster som goda exempel. Vi vet att allmän ängslighet inte gör någon större nytta i samhällsdebatten.
Den som vågar landa i en slutsats, som vågar tro på det han eller hon gör har ett försteg.
Så länge man inte pratar i nattmössan.