Godkänd litteratur
I somras behandlade Nyköpings kommun en folkpartimotion om hur man skulle göra med skollitteratur som svartlistats av exempelvis RFSL Ungdom, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Kommunen valde att avvakta Skolverkets utvärdering, som kom på torsdagen. Skolverket konstaterar att ingen av 24 undersökta läroböcker klarar kraven för att leva upp till läroplanens skrivningar om värdegrund. Det handlar om genusperspektiv, etnicitet eller sexualitet och så vidare. Verkets utredare upprörs exempelvis över en påstått gubbsjuk bild av höjdhopparen Kajsa Bergqvist.
Politiker och myndigheter ska inte bedöma om böcker eller dess formuleringar är politiskt korrekta. Skolan ska däremot ge en allsidig undervisning och eleverna ska kunna lita på att läromedlen inte diskriminerar eller förstärker unkna fördomar. Men godkänd litteratur sänder besvärande signaler i en demokrati som hedrar öppenhet, kritisk granskning och yttrandefrihet. Även myndigheter ska så klart kunna reagera på uppenbara dumheter och genomtramp. Minns läroböckerna i Svenska för invandrare som berättar Sveriges moderna historia i formen av att allt först var elände innan Socialdemokratiska Arbetarepartiet bildades och att detta gjorde att allt blev bra.
Utifrån Skolverkets granskning är det rimligt att anta att läroböckerna aldrig kommer att vara helt befriade från fördomar och schabloner. Samhället är i ständig förändring, tack och lov. Urval av läromedlen görs bäst av de som på varje skola ska undervisa och lära ut. Det kräver i sig att varje skola ska kunna ha och ta en öppen debatt om läromedlens budskap, om hur man kompenserat för det innehåll som saknas, med mera. Det ställer krav på engagerade föräldrar och elever, alerta lärare och skolledning. Men det är bra krav.
Så jobbar vi med nyheter