Det är skillnad på nattis och Västsahara. Fast inte på det sätt som känns uppenbart.
Sverigedemokraterna var först något som de rödgröna inte ville ta i med tång i riksdagen. De ideologiska skillnaderna ansågs för stora för att överhuvudtaget samtala om politiska spörsmål. Därefter har den där långa tången ersatts av en ordning där SD får vara med om partiet ansluter sig till gemensamma förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Hur turerna går kan diskuteras, men låt oss konstatera att regeringen förlorar voteringar när oppositionen är enig.
Men inte alltid – katt och råtta-spelet inom oppositionen fick en ny dimension igår. När frågan om Västsaharas status kom upp i utrikesutskottet, så fick S, V och MP plötsligt stöd av Sverigedemokraterna. Det innebar att det fanns en majoritet för att Sverige ska förmå EU att erkänna Västsahara som stat.
Frågan om Västsaharas status är angelägen. Västsaharierna bör befrias från ockupationsmakten Marocko, få frihet och självbestämmande. Vattnen utanför dess kust måste fredas från rovfiske och gråzonsavtal. Hittills har Sverige följt FN:s linje om Västsahara, men det går ytterst sakta. Regeringens tålamod borde vara slut.
Socialdemokraterna kan också vänta ett tag till, tydligen. För när partiets förslag fick oväntat stöd, hoppade Socialdemokraterna av sin egen reservation.
Så: I ena andetaget tas ett initiativ från oppositionen i utbildningsutskottet om barnomsorg på obekväm arbetstid, så kallade nattis. S, V och MP med stöd av SD kräver där att staten ska ge bidrag till kommunerna för att hålla nattöppna förskolor. I nästa andetag så backar Socialdemokraterna i utrikesutskottet från sitt eget förslag om Västsahara bara för att inte låta SD bli tungan på vågen.
”Vi deltar inte i sådant spel”, säger utrikespolitiske talespersonen Urban Ahlin (S) till TT. Jodå, men det är ett spel med udda pjäser och märkligt flexibla regler.