Gränsvärde för dioxin hotar fiskenäringen
I höst beslutar EU om de ska införa ett gränsvärde för dioxiner i livsmedel. Fisk från Östersjön är det livsmedel som innehåller flest dioxiner i Sverige. Inför man ett gränsvärde för dioxiner kan det få katastrofala följder för fiskenäringen.
Sverige är ett rent land jämfört med andra länder i Europa, säger Anders Lönnblad som är departementschef på Jordbruksdepartementets livsmedelsenhet.
Våra livsmedel innehåller jämförelsevis lite dioxin men det finns ett kritiskt område och det är fiskindustrin. Strömming, sill, lax och ål är feta fiskar som lätt lagrar dioxin.
Anders Lönnblad vill inte säga om det lutar mot att bli ett gränsvärde inom EU. På EU- kommissionen låter man dock mer säker. Moel Le Mole på EU-kommissionen i Belgien säger att hon inte tror att det kommer att införas något gränsvärde.
Generellt sett är kunskapen om värdena dåliga inom EU. Analysmetoderna är osäkra och vi arbetar för att förbättra möjligheterna. Att ta ett dioxinprov är svårt och dyrt. Det brukar kosta mellan 12 000 och 15 000 kronor och alla EU-länder har inte ens tillgång till ett laboratorium.
I Sverige finns ett.
Vi vet att det är farligt att äta fisk med dioxin och vill få folk att äta den mer sällan. De som ligger i riskzonen, som gravida kvinnor, ska inte äta sådan här fisk mer än en gång i månaden medan vi andra klarar att äta den en gång i veckan, säger Anders Lönnblad.
Att man löper störst risk att skadas av dioxiner som foster och spädbarn beror på att mamman för över giftet via blodet genom navelsträngen, säger Anders Glynn på Livsmedelsverket.
Strömming och sill innehåller 34 nanogram dioxin per kilo, lax och ål det dubbla. Det är höga värden enligt Anders Glynn. Fiskens värden just efter Sörmlandskusten har man inte kunnat uppmäta eftersom proven varit för dyra. En annan anledning som försvårat är att fiskarna vandrar vilket inte ger några pålitliga resultat.
Rolf Persson, biträdande avdelningschef på Fiskeriverket, berättar att feta fiskar används till mat eller djurfoder.
Det är strömming och skarpsill som man gör fiskmjöl och fiskolja av. Östersjölaxen och ålen används till mat.
Om EU sätter ett för lågt gränsvärde kan effekterna bli katastrofala.
När det gäller strömming och sill som används till djurfoder gjordes det 1999 en undersökning på 45 fartyg. Hälften av dessa fick sina inkomster från fisket.
Per Österlund, departementsseketerare på Jordbruksdepartementets djurenhet, säger att man helt måste sluta sälja feta fiskar i handeln och att fiskmjöl kommer att sluta produceras om ett för lågt gränsvärde införs.
Jag tycker verkligen att det är synd om en bra råvara som fiskmjöl måste sluta användas, säger han.
Så jobbar vi med nyheter