Gripenelever mötte vardagen i Tanzania
Under fem dagar levde Hans Westerberg från Nyköping som massaj i Tanzania. Hans besökte Afrika tillsammans med tretton skolkamrater från Gripenskolan, och passade samtidigt på att samla information till sitt projektarbete.
Han bodde tillsammans med dem, bar likadana kläder, lät dem raka av honom håret och följde deras seder. Han följde också med byns hövding och läkare, Ole Kuney, på långa vandringar och ägnade två dagar åt att gå runt på egen hand och umgås med byns befolkning.
Det var mycket intressant och givande. Jag ville göra ett arbete där jag levde som massajerna, inte bara betraktade dem. Jag tror att det är en förutsättning för att förstå deras kultur. Efter några dagar började de acceptera mig och de var mycket trevliga och gästvänliga. Det är otroligt hur bra man kan förstå varandra utan att tala samma språk, berättar Hans, som funderar på att arbeta för massajernas sak senare i livet.
Både Hans och Sebastian lade i tanzaniernas vardag märke till en del företeelser som de inte är vana vid hemifrån. Hans upplevde till exempel att massajerna visade större respekt för äldre och Sebastian insåg att religion är viktigare i Tanzania än i Sverige. Men annars tyckte de att människorna där fungerade ungefär som de själva.
Givetvis präglas man av det samhälle man lever i. Den materiella standarden i vårt land är till exempel betydligt högre och klasskillnaderna mindre, men annars finns det många likheter, förklarar Sebastian.
På frågan om vad de främst har lärt sig under resan, är de också överens.
Att inte se så statiskt på hur man ska leva sitt liv. Det sätt vi i Västvärlden lever på är inte nödvändigtvis något värt att eftersträva, det finns andra sätt som är minst lika bra, svarar Sebastian.
Han får medhåll av Hans:
Ja, man behöver inte allt man tror att man behöver. Hög materiell standard ger inte lycka.
Så jobbar vi med nyheter