Det är det australiensiska gruvföretaget European Cobalt som fått tillstånd från Bergsstaten att leta efter mineraler i ett 390 hektar stort område (Frustuna 1) vid den gamla nedlagda gruvan längs 224.
Förhoppningen i dag är att hitta lukrativa ämnen som kan användas som exempelvis batteriråvara. Batterifabriker är heta när energivärlden ställer om till förnybart.
Hypotesen är att gruvar ruvar på skatter som blivit värdefulla igen - nickel, kobolt, zink, koppar och guld. Mineraler som behövs till framtida klimatomställningar. Världsmarknadspriset på kobolt har nästan tredubblats på ett år.
Bolaget har nu ensamrätt till undersökningsområdet och därefter företrädesrätt att ansöka om utvinning om eventuell mineralfyndighet.
Enligt bergmästare Åsa Persson på myndigheten Bergsstaten i Luleå så finns det i dag 16 aktiva gruvor i Sverige. Allt fler bolag lockas till Sverige för att leta efter "nya" mineralfyndigheter som kobolt, vanadin och litium som kan användas som batteriråvara.
– Internationellt sett är vi attraktiva, man vet att det sedan gammalt finns fyndigheter i de svenska bergen. Man söker gärna upp gamla gruvor, säger bergmästaren och påpekar att det i dag finns mellan 150-200 nya undersökningsansökningar.
European Cobalt äger bland annat en gruva i Mocambique och har nu tre år på sig att leta efter mineraler därefter kan de söka förlängt tillstånd på uppemot 15 år. Tillståndet är dock förenat med villkor om ersättning vid eventuella skador på fastigheter och andra rättigheter som kan orsakas av arbetet.
– Det är en lång procedur på minst 10 år tills gruvdriften är möjlig, konstaterar Åsa Persson.
European Cobalt har även ansökt om att undersöka fem andra platser i landet. SN har utan framgång försökt få kontakt med Euopean Cobalt och konsultföretaget Geopool.
Kommunen och anda markägare ogillar planerna på en gruva i området och befarar att påverkan på närmiljön kan bli stora om en gruvindustri etableras i tätortens viktigaste friluftsområde. Kommunalrådet Johan Rocklind (S) ställer sig skeptisk även om bolaget "skulle gräva guld":
– Vad gäller eventuella utlovade arbetstillfällen och vinster så tror jag att det i slutändan ändå inte gagnar Gnesta, eventuella vinster lär inte heller stanna kvar i landet, säger kommunalrådet som tror det kostar mer än det smakar.
Markägaren Johan Dengg, välkänd Gnestabo på Borgs gård, har sin åsikt klar om det blir gruvbrytning:
– Det här känns inte kul. Jag äger ju mark och har precis styckat av fem tomter i området.
– Man kan ju föreställa sig att det är som att bo bredvid någon som ska installera en bergvärmeanläggning som vanligtvis tar ett par dagar. Men det här borrandet kommer ju pågå i år!
Johan Dengg kommer att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Luleå likaså grannen Annika Davidsson.
– Vi är ju flera i området som inte motsatte oss undersökningsansökan när den kom i maj. Orsaken är att det för flera år sedan har sökts tillstånd utan att någonting har hänt i gruvan. Men den här gången ska vi vara eniga mot gruvbrytning. Även vi kommer överklaga tillståndet..