Snart kan det komma att fällas fler vildsvin än älgar i Sverige. Det vore ett historiskt trendbrott med långtgående konsekvenser. Jägarna kommer i ökande grad behöva ägna sig åt hanteringen av vildsvinsstammen. Avskjutningen av vildsvin har i princip för dubblats vart tredje år och Naturvårdsverket spår att vildsvinen är på väg att förpassa skogens konung till andrahandsrollen.
På 20 år har stammen vuxit snabbt. Att stöta på de grå, vilda och tunga kraftpaketen i sörmländsk skog och mark är inte ovanligt i dag. Vildsvin älskar jordbruksprodukter, som är lättillgänglig och energirik mat för djuren. De bökar gärna i trädgårdar och andra miljöer, som golfbanor. De vanligaste problemen är skador på småvägar och diken, där djuren tar chansen att gyttjebada.
På de platser där det finns flest djur är också problemen som störst. Vildsvinen har en så pass hög reproduktionstakt att chanserna att helt eliminera skador på gröda och gård inte är möjligt. Dessutom utgör en snabbt växande stam en stadigt tilltagande trafikfara. Antalet vildsvinsolyckor hade i somras ökat kraftigt (SN 26/6).
Till saken hör att vildsvinen inte enbart skadar, positiva effekter som att bökandet fungerar som markberedning och ökar näringsomsättningen kan bidra till ökad artmångfald i skogen. Dessutom tuggar stammen i sig sin beskärda del av skadeinsekter.
Det är den snabba ökningen av stammen som oroar. I Östergötland krävde nyligen landshövding Elisabeth Nilsson ett stopp för all utfordring av vildsvin, utöver så kallade jaktåtlar. Tillsammans med viltförvaltningsdelegationen vill länsstyrelsen där kraftigt öka avskjutningen för att hålla stammen i schack.
Vildsvinskött är utmärkt mat och dess tillväxtkraft ger bra jaktmöjligheter och det kan bidra till besöksnäringen i Sörmland. Att kunna sätta en sörmländsk vildsvinsjulskinka på bordet kan bli specialitet i juletider.
Den populariteten kan behövas. 2009 orsakade vildsvin skador för 17,3 miljoner bara i Södermanlands län, enligt Jordbruksverket, som också noterade att de ekonomiska konsekvenserna av den växande vildsvinsstammen behöver synas närmare.
Små gårdar drabbades hårdare än stora och mjölkbönder hårdare än växtodlare, eftersom mjölkgårdarna är beroende av att kunna producera eget ensilage av hög kvalitet och de ekonomiska marginalerna för mjölkproduktionen är allt annat än vida.