Guldpolarna möttes igen i Rosvallahallen
1999 tog Johan Asplund och Johan Holmqvist SM-guld med Brynäs. Sen gick de åt olika håll. Igår möttes de igen i Rosvallahallen.
Otroligt att vi skulle träffas så här, säger Asplund. Jäkligt roligt. Det skulle jag inte ha kunnat tro för fyra år sedan.
Tillsammans vaktade de kassen i Brynäs i fem år. Från juniortiden till kulmen, Gävlelagets SM-guld.
När den värsta anstormningen av autografsugna lagt sig, flödar minnena i omklädningsrummet.
Det var en jäkla känsla i laget, en kanonsammanhållning, säger Asplund.
Vi hängde ihop och stöttade varandra, fyller Holmqvist i. Det spelade ingen roll vem som stod. Efter matcherna satt vi med vår tränare Anders Bergström och diskuterade igenom allt.
Vi klättrade med Brynäs tillsammans, säger Asplund. Och känslan när vi stod där på scenen efter guldet, det glömmer jag aldrig. Det minnet kommer alltid att finnas kvar.
Jag tänker ofta på det, säger Honken. Jag såg fotografierna senast i tisdags, de hänger kvar i omklädningsrummet.
Det blir många minnen när killarna möts. Det syns tydligt att de är sammansvetsade efter allt de upplevt tillsammans.
Och nu sitter vi här, på en hockeyskola, fortsätter Honken. Det är lite speciellt, man ska känna sig hedrad. Det här är viktigt. Viktigt att de har roligt.
Trots alla framgångar har Johan Holmqvist en avslappnad inställning.
Efter 11 september fick jag mig en riktig funderare. Hockeyn är bara en rolig hobby.
Säsongen för en hockeyspelare är lång och intensiv.
Ibland undrar man ju vad fan man håller på med. Nu har jag firat nyår på en buss på väg hem från match tre år i rad.
Firar man nyår i en hockeybuss, då kan det vara skönt att prata om annat när man träffar gamla kompisar. Hockeyn får inte vara allt, menar Johan Holmqvist:
Nu träffas vi utan att det blir en massa hockey. Det går inte annars. Man pallar inte. Sista året i Brynäs höll jag på att gå i väggen. Man måste koppla ifrån.
Vi har inte setts sen förra sommaren, i Gävle, men vi hörs rätt ofta på telefon, berättar Aspen.
Sen ses vi ju på somrarna. Och när jag var över och provade i USA så hamnade jag i Hartford, där Honken var. Sista året har det väl blivit lite mindre. Det har ju varit rätt tungt för mig.
Men nu har du ju fått en ny chans, säger Honken. Nytt lag med ny serie, nya spelare och ny hall. Allting nytt.
Det kommer att bli ett viktigt år, funderar Asplund.
Men ett r o l i g t år, säger Honken. Jag kommer att tänka mycket på dig.
Så jobbar vi med nyheter