Gunborg firades med Taube

Gunborg firade med släkten på söndagen. Den här dagen var lägenheten i Stenkulla i Nyköping välfylld med vänner och bekanta.

Flaggan var hissad i området och Gunborg trodde att det kunde vara något särskilt med dagen.
Hon har bott i Stenkulla sedan 1992 och trivs utmärkt. Sköter sig själv och lovordar hyresvärden.
Men det är bra med hiss, tycker hon. Jag kommer aldrig att flytta någonstans där det inte finns hiss.
Gunborg var sjuksköterska en gång i tiden och arbetade på Malmö allmänna sjukhus. Så träffade hon sin man Harry. Han var lantbrukstjänsteman och skötte om stora gårdar. De bodde på Häringe i 89 år och kom sedan till Uppland. Gunborg hade mycket att göra, bland annat med att laga mat till lantbrukselever.

Det var svårt att vara sjuksköterska på den tiden och bo på landet, så Gunborg gick tillskärarakademien och skolade om sig till sömmerska. Första kunderna hade hon på UD och sedan har det rullat på.
Jag hade två klänningar med som jag sytt vid kungens första bal, berättar hon. Jag syr fortfarande, för att det är roligt, men inte mer än vad jag orkar med.
Hon har sytt till barn och barnbarn och det har uppskattats.
Hon fortsatte som sömmerska även sedan familjen flyttat till Kappsta där de blev kvar i 36 år. De stannade även några år efter pensioneringen. Så köpte de villa i Ludgo som de behöll i nio år. 1988 dog hennes man och Gunborg flyttade till Stenkulla 1992.
I Lid startade hon Ungdomens Röda Kors.
Det fanns ingenstans för ungdomen i Lid, Runtuna och Svärta att hålla till, berättar hon. Vi ordnade teater och spelade. Vi besökte också ålderdomshemmen, som fanns på den tiden, och bjöd på kaffe. Även utflykter ordnades som var väldigt uppskattade.
Det här var på 1960-talet.
Men syningen tog över.
Men vi träffas ibland, de som då var unga i URK, alla blir vi ju äldre.

Gunborg har två barn, Catrina och Hala och fyra barnbarn, de flesta boende i trakten, vilket hon tycker känns bra.
Jag har mycket hjälp av Catrina.
Flaggan hissad, musikuppvaktning och många gäster. Hon trivs Gunborg, det märks.
Jag blev riktigt omtumlad, förklarar hon efter att Per Filip sjungit den första gång jag såg dig.