Gymnasiet gynnas inte av bakåtsträvare

Ambitionen var att alla skulle bli akademiker. Gymnasieskolan likriktades och alla skulle läsa samma ämnen. Av gymnasieskolans många program är det inget som ger yrkesbehörighet samtidigt som näringslivet och offentliga arbetsgivare surar och är griniga över bristen på kvalificerad arbetskraft. Resultatet har i stället blivit att allt fler ungdomar slås ut från skolan. Så lyder facit över den socialdemokratiska utbildningspolitiken.
Enligt färsk statistik som presenterades av folkpartiledaren Lars Leijonborg och Jan Björklund i går, misslyckades 44 procent av de elever som började i årskurs ett på gymnasiet hösten 2000, med att nå utbildningsmålet. På de yrkesförberedande programmen slogs hälften eller fler av eleverna ut. I en riksdagsmotion om gymnasieskolan föreslår folkpartiet nu ett återinförande av de tvååriga yrkeslinjerna.
Analysen är riktig. Den senaste stora gymnasiereformen, som initierades av dåvarande skolminister Göran Persson, blev en fullständig flopp och bygger på en vilsegången jämlikhetstanke. Alla elever vill inte göra en akademisk karriär. Det är inte ens önskvärt med tanke på den brist på yrkesutbildad personal som vi står inför. Värdet av ett gediget yrkeskunnande borde inte vara främmande för ett arbetarparti.

Vi lever visserligen i ett kunskapssamhälle som ställer krav på den enskilda människan, och där vissa baskunskaper är nödvändiga för att växa och utvecklas. De ungdomar som väljer att hoppa av skolan och saknar gymnasiekompetens får betydligt svårare än andra att ta sig in på arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden är den socialdemokratiska skolpolitiken en katastrof.
Men folkpartiets förslag att återinföra de tvååriga yrkeslinjerna är enögt. Att gå baklänges i ett samhälle som ständigt går framåt är inte särskilt vidsynt.

Det finns inget som säger att en yrkesutbildning måste vara kortare än en teoretisk utbildning. Elprogrammet i Örebro hade få sökande och en missnöjd industri innan skolan bestämde sig för att utveckla utbildningen i samarbete med företagen. Resultatet blev ett fyraårigt gymnasium, varav ett år som lärling. Med fler sökande, bättre betyg och nöjdare industri. Finland, som gick en helt annan väg än Sverige, erbjuder en betydligt större mångfald och ger även yrkesutbildningen behörighet till studier vid yrkeshögskola och universitet.
Det socialdemokratiska skolexperimentet är ett slöseri med tid och pengar för såväl elever som för samhället.