1976 började arbetet med att lösa frågan vad som skulle göras med kärnbränslet när det var använt. Efter många turer och förslag om förvaring på ett antal platser runt om i landet, bland annat Fjällveden utanför Nyköping, landade Svensk kärnbränslehanterings (SKB) ansökan om ett slutförvar hos mark- och miljödomstolen 2011.
SKB föreslår att bränslet ska förvaras i kapslar av gjutjärn omslutna av koppar och bentonitlera 500 meter ner i urberget i Forsmark. Där ska 12 000 ton använt bränsle kunna förvaras i 100 000-tals år och därför är det viktigt att förvaret är säkert även utan övervakning och underhåll.
Det mest omdiskuterade är om kopparkapslarna kommer att hålla så länge. Experter har lyft fram risker att kapslarna kan spricka inom 300 år. Men enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kommer dessa frågor att kunna hanteras av SKB längre fram.
Under hösten har förhandlingen pågått i mark- och miljödomstolen i Nacka, Oskarshamn (där inkapslingen av bränslet är tänkt att göras) och i Forsmark.
Under januari månad lämnar domstolen sitt yttrande till regeringen som fattar beslutet om slutförvaret. Om det går som planerat kan det börja byggas på 2020-talet och vara fullt utbyggt någon gång på 2080-talet, med över sex mil tunnlar med plats för mer än 6 000 kopparkapslar.