Han ser svältande barn dagligen
Svältande barn, kvarglömda minor och andra spår efter inbördeskriget är något Hans Westerberg från Nyköping får se dagligen i Liberia. Han är på fredsbevarande FN-uppdrag sedan april och har varit hemma bara tillfälligt några dagar. Afrika kommer alltid tillbaka till mig, säger han.
22-årige Hans Westerberg. Att det blev Liberia är mest en slump.
Jag pluggade på universitetet när de ringde och frågade om jag ville åka, men jag hade egentligen sökt till Afghanistan.
Tre veckor senare tog han plats som biträdande chef för en pansarskyttegrupp i huvudstaden Monrovia på Camp Clara, en irländsk-svensk
bataljon som ska vara redo att rycka ut och förhindra strider om de skulle blossa upp igen. Inbördeskriget i Liberia upphörde 2003, men fortfarande finns grogrund för nya oroligheter.
Det finns etniska motsättningar, folk är fattiga och i landet finns många naturresurser, det kan vara ingredienser nog till ett nytt krig.
Hans Westerberg berättar om ruiner och kulhål, om livsfarliga minor som ligger kvarglömda och om de många svältande barnen med uppsvällda magar.
Det känns obehagligt att sitta och äta när barnen kommer och frågar. Men vi har order på att inte ge dem någon mat, om vi skulle göra det blir det kravaller. Och om inte vi finns i landet kan inte heller
några biståndsorganisationer vara där, men det hjälper inte att tänka så för det svider i hjärtat att inte kunna ge dem mat.
Till arbetsuppgifterna hör att patrullera landets gränser för att visa FN:s närvaro och att åka runt i byarna och höra efter om invånarna upplever att det fortsätter vara lugnt.
Vi frågar hur stämningen är, om de tror att freden håller i sig och om det finns vapen där.
Under inbördeskriget rekryterades barnsoldater som fick delta i striderna. Hans Westerberg har inte mött några före detta barnsoldater själv.
Jag har hört att barnen först fick knark och sedan tvingades skjuta sina föräldrar.
En annan skräckbild han målar upp är hur respekten för människoliv tycks ha försvunnit på grund av att landet varit krigshärjat så länge. En person som snattar något på en marknad kan riskera att råka ut för en lynchmob som slår ihjäl honom.
Folket har utsatts för fruktansvärda övergrepp. Kriget var som en våldtäkt på hela landet, säger han.
Trots allt finns det framtidshopp kvar i Liberia och människorna vill att freden ska kvarstå.
Det känns jättebra att vara där och göra en insats, för folk är tacksamma för att vi är där. Och det känns moraliskt riktigt att göra något sådant här innan man dör, att åka på FN-mission har alltid varit en dröm.
Så jobbar vi med nyheter