Östersjön är inte längre ett kallt gränshav mellan öst och väst, utan en intressegemenskap. Men den entusiasm som på 1900-talets slut spirade för att bygga broar över havet till Estland, Lettland och Litauen verkar ha avtagit under de senare åren i detta decennium.
Utan tvivel har finanskrisen gjort den största skadan. Wästberg och Persson pekar på tendenser till att de tre staterna blivit ”minerad mark” för svenska företag. Inte minst som en följd av svenska affärsbankers strategiska fiaskon i Baltikum. Föga förvånande i sig, men behovet av starka band, livskraftig handel och utbyte över havet är lika starkt idag som för 15 år sedan. Kanske starkare ändå.
Vi behöver mer utbyte och handel över Östersjön än tidigare, inte mindre. EU:s Östersjöstrategi ska bidra till ett bättre samarbete mellan EU-länderna runt Östersjön, med fokus på miljö, handel, regionutveckling och säkerhet. Målet bör då vara ett samarbete i stil med det nordiska, skriver Wästberg och Persson. Det är en god målsättning. Men då behöver det nordiska samarbetet också öppna dörrarna för Estland, Lettland och Litauen.
Wästberg och Persson vill nämligen inkludera Ryssland i EU:s strategiska samarbete runt Östersjön. På goda grunder. Många Östersjöfrågor, inte minst på miljösidan, kräver att Ryssland deltar för att få en helhet och hållbarhet i överenskommelserna. Men då talar vi om något mer än ett Östersjösamarbete mellan EU-stater.
Därmed måste man fundera över forum för de frågor där Estlands, Lettlands och Litauens intressen kan stå i direkt motsats till Rysslands. Detta berör inte minst Östersjöstrategins fjärde ben: säkerhet och trygghet. Då behöver man trygga bundsförvanter i närområdet.
Vid sidan om Östersjöstrategin kan Estland, Lettland och Litauen beredas plats även i det väl fungerande nordiska samarbetet. Det kräver förstås att man lägger tonvikten i det nordiska på nyckelorden ”gemensamma värderingar ifråga om demokrati, rättvisa och rättsstat” samt att dessa väger tyngre än ”språklig gemenskap” (åtminstone vad gäller Lettland och Litauen).
Handel över havet
Har engagemanget för de befriade staterna på andra sidan Östersjön avklingat i takt med att svenskt biståndstänkande har fasats ut?Olle Wästberg, generaldirektör för Svenska institutet, och Föreningen Nordens ordförande Kristina Persson gör gemensam sak i en debattartikel – och varnar för att EU:s Östersjöstrategi (om uttrycket tillåts) urvattnas.Kritiken har sina poänger – och sin baksida.
Så jobbar vi med nyheter