Hänsynslös argumentation
Rolf börjar med att ge mig en historielektion. Helt i onödan kan tilläggas, eftersom jag inte delar analysen. När den borgerliga regeringen tillträdde 1991 var kurvan för sysselsättningen redan stadd i nära nog fritt fall, men när regeringen avgick tre år senare hade kurvan vänt uppåt.
Precis som jag angav i min insändare var det vänsterpartiets nuvarande och förutvarande ekonomiska talesman som, var för sig, kritiserade partiets plan för dess ekonomiska politik.
Det är alltså inte jag som förvanskar verkligheten med ojusta slag under bältet. De som gör det är betydligt mer initierade personer. Siffran 150 miljarder är verkligen inte något som jag hittat på, enligt TT var det Lars Bäckströms egen uppskattning av den verkliga kostnaden för vänsterns huggsexa. Lars är, nersmittad av nyliberalt virus eller inte, riksdagsman för det parti Rolf representerar. Förhoppningsvis kan de väl diskutera beräkningarna vidare internt.
Rolf vill markera att Lars Bäckström och Johan Lönnroth inte är riktiga vänsterpartister genom att sätta ett frågetecken vid partibeteckningen efter deras namn.
Därmed tar Rolf upp en gammal kommunistiskt paradgren. Alla som inte tycker precis som centralkommittén ska brännmärkas som avfällingar och renegater.
Att ett parti, som ofta sagt sig representera de breda folklagren, ideligen måste splittra upp sig i fraktioner är för mig en gåta. Men om vänsterpartiets traditionalister vill att partiet framgent ska ägna sig åt diktatur och åsiktsförtryck är de väl tvungna att öva upp färdigheterna på de egna leden först.
Johan Schenström (m)
Så jobbar vi med nyheter