Här har man tumme med sanningen
Bevisen ljuger inte. I Nyköping är det kriminaltekniker Per-Erik Pettersson som letar dem. Han är lokalt så nära personerna i den populära tv-serien CSI man kan komma.
Jag såg några tidiga avsnitt. Jag tycker dock att de gjort ett vettigt researscharbete. Det är inte helt osannolikt, säger Per-Erik.
Jo, visst kan han, liksom CSI-folket, ibland sitta med på ett förhör även om han försöker undvika det.
Visst använder han också tops för att säkra DNA från blodfläckar på olika föremål och kläder.
Han har lampor med speciell belysning som han tillsammans med speciella glasögon använder på en brottsplats för att söka ledtrådar och bevis.
Och han är också med på obduktioner precis som Gil Grissom och hans stab i tv-rutan.
Då får man bra information av obducenten.
Och naturligtvis har han en sån där vippa som han vippar fram fingeravtryck med.
Men Per-Erik ser tv-personerna mer som en blandning av honom själv och de som arbetar på SKL, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Och så där flashiga och snabblösta som på tv är det inte.
I varje avsnitt klarar man ut en tre, fyra fall, säger Per-Erik med ett skratt.
Han kan ha undersökningar som kan ta flera veckor. Ett brott kan bli så mycket som fem, sex undersökningar. Bara en DNA-analys tar normalt runt tre veckor att få. Den gör de dock inte själva utan det skickas till SKL.
Men man kan få förtur. Då kan man i princip få det på 24 timmar, säger Per-Erik.
Tekniska roteln hos Polismyndigheten i Södermanlands län, som Per-Erik tillhör, gör cirka 3 000 undersökningar varje år.
Jag ansvarade för 265 i fjol, säger han.
Även om han är stationerad i Nyköping har han hela Sörmland som sitt arbetsfält.
Jag vet inte alltid när jag kommer på morgonen vart jag ska åka eller vad jag ska göra, säger han.
Kanske har någon utryckningspatrull under natten plockat med sig bevis som behöver analyseras. Det är det första han kollar upp på morgonen. Utredningar rörande häktade och anhållna personer har dessutom förtur och måste beredas plats.
Från oktober fram till nu har det varit väldigt mycket. Det har säkert varit tre, fyra anhållna eller häktade i veckan.
Och trenden går mot att de tekniska bevisen blir viktigare och viktigare.
Åklagarna vill ha mer och mer teknisk bevisning eftersom man får färre erkännanden.
Normalt går det till så att först åker utryckningspatrullen hos polisen till den plats där ett brott begåtts. Därpå kommer en utredare. Sedan kommer polisteknikerna in.
Vi jobbar mot utredaren och den som är förundersökningsledare på åklagarsidan.
På en brottsplats gäller det att sortera bort de spår som inte är relevanta.
Vad hade polisen för skor när de klev in, vad hade ambulanspersonalen.
Det är viktigt att inte förstöra några spår.
Men själva letandet försöker jag göra så förutsättningslöst som möjligt.
Han letar efter fingeravtryck.
Men det får man bara några gånger om året numera. Det vet alla att man letar.
Han letar fotavtryck. Han letar efter blod för att kunna få DNA. Han letar fibrer och även hårstrån. Men det sistnämnda ger oftast inte mycket och det förstnämnda är omständigt och mycket tidsödande att analysera.
Han fotograferar så mycket som möjligt. Lägger en referensram intill för att få storlek, precis som i CSI. Han skriver även på lapp var han i lokalen han säkrat beviset. Han kan göra skisser över hur en brottsplats ser ut.
Det är i första hand vid större brott som polisteknikerna kommer.
Men vi försöker alltid åka på villainbrott.
Vid grova brott kan man jobba flera tekniker tillsammans. Det är viktigt att skaffa sig en bild av hur brottet gick till.
Men jag måste hela tiden fråga mig är det så här. Kan man hitta en annan variant. Oftast är det så. Man ska inte vara tvärsäker.
Han måste hela tiden vara öppen för nya infallsvinklar. Ifrågasätta om han är på rätt spår. För mycket information innan han börjar kan till exempel styra honom för mycket.
Något favoritfall eller stort genombrott som han minns speciellt säger sig Per-Erik inte ha.
När jag gjort mitt protokoll och uttalande är det klart för min del. Det är inte bra att engagera sig för mycket.
På ett sätt har han faktiskt känt av ett ökat intresse för sin yrkesroll. Inte bara på grund av CSI-serierna.
De har ju även med kriminaltekniker i tv-programmet Efterlyst.
Men man varnar den känslige: jobbet är egentligen långt från ett vanligt polisjobb. Och har dessutom mindre trevliga avigsidor.
Man får se sådant som man nog inte borde se.
Så jobbar vi med nyheter