Här skapas en äng – men det tar tid

Två hästar som drog en slåtterbalk. En inte helt vanlig syn bredvid en motorväg kunde nyligen skådas i Oxelösund.

Gamla arbetsmetoder. Ängen slås med hjälp av hästar och en slåtterbalk – precis som under den tid då ängar var ett betydligt vanligare inslag i det svenska landskapet.

Gamla arbetsmetoder. Ängen slås med hjälp av hästar och en slåtterbalk – precis som under den tid då ängar var ett betydligt vanligare inslag i det svenska landskapet.

Foto:

Övrigt2017-08-19 17:00

En äng håller på att bli till. Gräsytan bredvid motorvägen, strax innan cykelbron som leder mot Frösäng, håller på att omvandlas från gräsmatta till äng.

– Vi valde den här platsen för att den sannolikt inte kommer att användas till något annat. Samtidigt är det ju många som cyklar här varje dag eller åker förbi på motorvägen, säger Magdalena Nilsson som är miljö- och hälsoskyddsinspektör vid Oxelösunds kommun.

Det hela har en budget på 198 000 kronor. Bidraget har beviljats av länsstyrelsen och är ett Lona-projekt, statliga pengar som går till lokala naturvårdssatsningar.

– Tanken är att det ska bli mer blommor som ska ger mer insekter som i sin tur gör att det blir fler fåglar. En äng gynnar den biologiska mångfalden, fortsätter Nilsson.

Men varför kunde man se hästar som drog en slåtterbalk efter sig här för en dryg vecka sedan?

– Jorden ska magras ut för att ängsväxterna ska trivas. Klipper man bara med en gräsklippare hackas växterna sönder och näringen stannar kvar. Det finns ingen sådan maskin i kommunens ägo och när vi ändå skulle hyra in en så hittade vi ett företag som gjorde det på gammalt vis, säger hon.

Det lättaste hade varit att välja en plats där det tidigare varit en äng, men det är inte så lätt att hitta i Oxelösunds kommun. Det är andra sommaren som det blommar bredvid motorvägen, men helt lätt att skapa en äng av en gräsmatta är det inte. Det har varit välgödd mark i många år och troligtvis finns mycket näring kvar som gynnar vanligt gräs i stället för mångfalden av blommor.

– I höstas planterade jag blommor där. De har tagit sig, men det ser ganska lite ut. Det är en väldigt stor yta och det tar tid för dem att sprida sig. Nu har vi en konsult som tittar på det och kommer förhoppningsvis med en lösning inom ett par veckor, säger Magdalena Nilsson.

För några år sedan höll kommunen upp med att klippa gräsytor. Hade de blivit ängsmark på sikt?

– Det tar tid då det ofta är väldigt näringsrika marker. Sedan måste man som sagt slå växterna och ta bort dem för att magra ut jorden.

Från gräsmatta till ängsmark

På det som tidigare var en gräsmatta har bland annat gullris, gullviva, gökblomster, prästkrage, blåklocka och ängsvägg planterats. Det är dock ett väldigt stort område och det tar tid för blommorna att sprida sig.

Förr var det vanligt att ängsmarken stängslades in. Man slog växterna och samlade in dem som mat till djuren inför vintern. På så sätt tillfördes jorden lite näring och magrades ut. Det i sin tur gynnade en mångfald av växter som inte är lika vanlig i dag.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!