Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka och nådde ny rekordnivå 2016, visar färsk SCB-statistik enligt en granskning av Dagens Samhälle. I 271 kommuner har de rika blivit allt rikare, och bara i 19 kommuner har skillnaderna minskat.
Trosa sticker ut i statistiken genom att ligga näst högst av alla svenska kommuner, när det gäller att mäta var klyftan växt sig störst på senare år (se grafik intill).
Den höga placeringen gör kommunstyrelsens ordförande i Trosa, Daniel Portnoff (M), konfunderad:
– Jag hajar inte riktigt hur de har räknat? Men jag såg i Dagens Samhälle att en expert hade uttalat sig, och av det förstod jag att siffran kan bli missvisande, särskilt i små kommuner om det är några få som haft mycket höga inkomster, säger Daniel Portnoff.
Några ytterligare spekulationer vågar han sig inte på, samtidigt som han understryker att utjämnandet av inkomstklyftor ska skötas på riksnivå.
– Att några lyckas väl och tjänar mycket är inte fel. Men det är bekymmersamt om vi får stora, växande grupper i samhället som inte har arbete och kan stå på egna ben.
Trosa sticker ut även på länsnivå, genom att vara den kommun där befolkningen 2015 hade högst andel höginkomsttagare (11,2 procent) och lägst andel låginkomsttagare (7,0) procent).
– Det betyder att vi har en god arbetsmarknad och få som står utan jobb, vilket är positivt. Det viktigaste vi kan göra här är att skapa ett bra företagsklimat, så att det skapas arbetstillfällen som gör det möjligt för människor att försörja sig själva, säger Daniel Portnoff.
De senaste decennierna har ojämlikheten i inkomst ökat mest i Sverige av alla länder i OECD, säger LO-ekonomen Anna Almqvist till Dagens Samhälle.
Enligt henne beror det växande gapet främst på att kapitalinkomsterna ökar i inkomsttoppen, samtidigt som andra grupper halkar efter när inkomstförsäkringssystemen inte hänger med.
2010 var andelen invånare med låg ekonomisk standard 10 procent. 2016 hade den växt till 14 procent.