Hårda tider trots skattehöjning
Skattehöjningen med 95 öre räcker inte för att ta Gnesta kommun ur den ekonomiska krisen. Men det täcker en fjärdedel av det beräknande behovet. Resten måste in via sparåtgärder. För den enskilde kan höjningen innebära några hundralappar mindre per månad.
I hela landet är det 44 kommuner som uppgivit att de inte kommer att klara kravet på balans i ekonomin, 29 kommuner har uppgivit att de inte vet om de klarar balanskravet. För de boende i Gnesta kommun blir de kommande åren kännbara. Enligt den överenskommelse som tecknats mellan socialdemokraterna och de borgerliga är målet att spara på ett sätt som påverkar medborgarna så lite som möjligt.
Jag hoppas att skattehöjningen ger oss en god grund för en fortsatt god ekonomi längre fram, säger tillträdande kommunalrådet Gert Nilsson, s.
Om anställda riskerar att bli av med sina jobb är svårt att få besked om.
Vi har ingen målsättning att göra oss av med folk, men det kan inte uteslutas att det blir så, säger Gert Nilsson.
Moderaternas Henric Sörblad befarar att det kan innebära att visstidsanställda inte blir erbjudna fortsatt arbete.
Vi måste skära i skolan, vård och omsorgen, säger han och hävdar att det inte blir lätt.
Den ekonomiska överenskommelsen mellan de borgerliga och socialdemokraterna gäller i två år. Därefter kan det bli diskussioner kring den ekonomiska politiken.
Om två år vill vi sänka skatten med minst 25 öre, men fortsätta sanera ekonomin, säger Sörblad.
Socialdemokraten Gert Nilsson anser inte att det räcker att kommunens budget är i balans för en skatteminskning utan ser helst att kommunen går med plus.
Idealläget är att vi först har mer skatteintäkter än vi har utgifter, säger han, men tror inte att den ekonomiska situationen är sådan redan om två år.
Så jobbar vi med nyheter