Hårt, snabbt, snyggt och från Vagnhärad
En gång gick rebelliska radiovågor ut från lokalen. Idag står Vagnhäradsbandet GiltY för musikvågorna. Fyra killar på sitt sätt också rebelliska. Och redan riktigt heta lokalt.
Det är ju dom man lärt sig spela från, säger Jim Lundström.
Tungt.
Trots sin ålder har de hunnit vara med rätt länge.
Vi började väl 1996. Fast då var det bara jag och Nikke av det här gänget, säger Janne Lundström och pekar över resten av manskapet, samtliga nertryckta i reprummets obligatoriska rocksoffa.
Två år senare plockade Janne in brorsan Jim. Tomas Hultman tog plats bakom sologitarren.
Sedan har de kuskat runt. En hel del faktiskt. Killarna räknar upp en hel radda med spelningsorter som belönats med deras närvaro. Det är inte bara lokalt de är, så att säga, världsberömda.
Vi är ganska poppis hos kidsen i Trosa faktiskt. Ja, och här också förstås, säger Jim.
Och kanske kan de öka ut spelplatserna till att gälla även internationellt.
Vi har fått kontakt och blivit inbjudna av några kanadensiska band, säger Jim med ett leende.
Detta via nätet. Något som killarna använder och utnyttjar mycket. Det hörs.
Internet är bra, konstaterar Nikke enkelt.
Det enda som tycks hindra dem att kasta sig över Atlantens vatten stavas stålar.
Sommaren har dock varit ganska låg från deras sida. Nu funderar de på att trappa upp lite igen. De snackar demo. Bland annat. Demos är bra. För när de tycker att ingenting händer, när musiken tycks stå still, då plockar de fram gamla demos och lyssnar. Det är ruggigt bra för självförtroendet.
Man tror man inte utvecklats. Men när man då lyssnar märker man vilken skillnad det är, säger Nikke.
Vi är tajtare, mer självsäkra och har fått lite scenvana, är Jims snabb analys av bandets utveckling.
Det blir det dags för frågan som inte kan undvikas: Hur låter GiltY?
Rock för alla, säger Janne blixtsnabbt.
Vi är lite egna. Låter inte som någon annan, kontrar Jim.
Funderingarna från rocksoffan går vidare.
Fast lite punk är det, tycker Nikke.
Och lite glam, fyller Jim genast i.
Poängen är, GiltY låter som GiltY. Och inte som något annat.
Hårt, snabbt och snyggt, sammanfattar Jim.
Med en sån lysande kommentar och beskrivning kommer man långt. Riktigt långt. Helt klart. Kanske hela vägen till Kanada.
Så långt nådde aldrig Radio Novas vågor.
Så jobbar vi med nyheter