Hellre start än stopp

!Stopptiden är över. Nu handlar vårdpolitiken om starttider i stället. Visst låter det slagordsmässigt, men inom vårdpolitiken finns en tydlig skiljelinje mellan höger och vänster. Vänstersidan hävdar att sjukhus bara kan och bör organiseras av offentliga arbetsgivare. Den regerande alliansen står för uppfattningen att även sjukhus kan drivas av vinstdrivande, kooperativa eller ideella företag finansierad på samma sätt som den offentliga vården.
Vården ska vara solidariskt finansierad, oavsett driftsform, för att citera socialminister Göran Hägglund (kd). Den gemensamma finansieringen är alla riksdagspartier överens om. Man är oense om driftsformer, vilka som bör eller kan administrera och leverera vården.

Avskaffandet av stopplagen markerar slutet på en kontraproduktiv särlagstiftning, som Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund formulerade det. I fortsättningen kan verksamhet på sjukhus läggas ut på entreprenad. Det inspirerar säkert till en svekdebatt mot de alliansföreträdare som i valrörelsen lovade att inga sjukhus skulle säljas ut under den här mandatperioden. Har man sagt så får man stå för det. Men tidsbegränsade entreprenader är på intet sätt en utförsäljning. Makten över vården ligger kvar hos upphandlarna, de folkvalda politikerna.
Två verkligt tunga fack inom vårdsektorn Vårdförbundet och Läkarförbundet välkomnar förändringen, de tänkbara arbetsgivarna likaså. Alltså återstår vad patienterna kommer att tycka och det kommer att bli det avgörande.

Större mångfald inom den solidariskt finansierade vården ställer krav på kompetenta politiker. Svaga eller klumpiga upphandlare sviker sina väljare. Politiker och ansvariga tjänstemän ska ställa krav på mer än antal behandlingar eller operationer. De måste noga specificera kraven på kvalitet och säkerhet i vården kombinerat med ordentliga satsningar på forskning och utbildning. Politiken ska också garantera att privatfinansierad vård aldrig stjäl tid eller resursutrymme från den offentligt finansierade.
De krafter som nu ylar om kommande gräddfiler i vården blundar för det som har varit. Under de senaste
s-regeringarna ökade antalet privata sjukvårdsförsäkringar markant. Gräddfiler uppstår helt enkelt när vården inte fungerar.