Hög tid att skrota Mönsterarbetsplatsen
Tanken med den är jättebra och även idén, men som vi har det i dag så varken hinner vi eller orkar vi förverkliga drömmen om en mönsterarbetsplats.
Vad vi behöver i dag är mer personal med fast anställning och inte en massa plusjobbare som kommer och går.
Vart tar då tryggheten vägen för våra gamla?
Vi har så många arbetsuppgifter utöver omvårdnadsåtgärderna, så vi hinner inte och orkar inte mer.
Det enda vi ser är indragningar och besparingar. Hur i helvete ska man få en mönsterarbetsplats då?
En fundering är: Skulle inte vi få mer inflytande i vårt arbete? Vi har åtskilliga gånger sagt att vi inte tror på projektet och att vi inte vill hålla på med det, men vi är tvingade till det. Ingen lyssnar på oss.
Vi måste fokusera på omvårdnaden av våra gamla, så de inte far illa på grund av vår tidsbrist.
Reflektmätningar och återspeglingar är bara skitsnack till ingen nytta. I våra drömmar om en mönsterarbetsplats ingår högre lön (som gör att fler vill jobba med detta), mer personal och friskvård under arbetstid.
Åsa och Birgitta med
arbetskamrater på Mariebergsgården
Så jobbar vi med nyheter