Måndagens kommunfullmäktige bjöd på artisteri, amatörteater och administrativ förvirring. En skara högstadieelever framförde en egenhändigt författad debatt om reningsverkets framtid. Striden stod mellan Anslut till Himmerfjärdsverket-förespråkare och Rusta det egna reningsverket-aktivister. Den föreställningen hade sina poänger, också i form av milda politiska pikar.
Amatörteatern stod sedan kommunalrådet och oppositionsrådet för, en dialog till kommundirektörens ära med anledning av dennes högtidsdag. Och den administrativa förvirringen var närmast obetalbar när politikerna förtvivlat försökte reda ut hur ett beslut om pensionärsrådet skulle formuleras för att det skulle matcha en utnämning av ledamöter i nästföljande ärende.
Det finns skäl att höja ett varningens finger. Det börjar bli för vanligt med ofullständiga framställningar, för svagt förberedda ärenden i Gnestapolitiken. Att kunna lösa saker på stående fot är ibland en tillgång, men när det blir till en vana så riskerar man att allt oftare hamna i återvändsgränder, att tvingas ta om eller backa från tidigare beslut. Hur gemytligt debattklimatet än är.
Ta bara Gnesta kommuns arbete med hållbar jämställdhet på de olika nämndernas områden. Det har kommit långt på bara två år, vilket verkligen tål att uppmärksammas och berömmas (SN 26/3). Men det är bedrövande att då behöva konstatera att politikerna – efter bland annat ett två timmar långt föredrag om jämställdhetsfrågor – tvingas ge sin egen valberedning bakläxa, för att representationen i rådet för hållbar jämställdhet inte var jämställd...
Visst, Alliansen må försvara sig med att deras del, två poster, var 1–1, men när den rödgröna majoriteten bara nominerade kvinnor till sina tre poster blev det likväl pyspunka. Bättre kan ni!