Hon gillar att jobba inomhus
Inger har inga planer på att sluta jobba. Jag trivs och tycker det är roligt. I dag fyller Inger Hellberg 70 år. För ungefär ett år sedan flyttade hon sin arbetsplats från vagnen på torget i Nyköping, där de sålt i kött i nio år, till affären vid Örnskölds väg.
Vi har haft ner till 13 grader, säger hon där vi sitter i ett bakre rum. Och allt man plockar med i affären är kallt.
Hon är trött på snön, Inger.
Det räcker nu. Nu ska det vara takdropp och snödropp.
Men hon uppskattar att försäljningen har flyttat inomhus.
Man slipper släpa varorna in och ut ur vagnen. Här är rena himmelriket, säger hon.
För nio år sedan började familjen sälja kött och vilt från en vagn. Nu behövs den inte längre. Kunderna letar sig fram, både gamla och nya, till butiken.
Nu har yngsta barnbarnet börjat jobba här också så det finns chans att trappa ner. Men jag känner mig inte bunden.
Inger jobbar tisdag till lördag.
Jag vet inte hur mycket tid det blir. Hittills har det bara varit familjen, med annan personal ska det bli smidigare.
Hon har aldrig känt det som ett tvång att jobba i familjeföretaget, har mer varit lite orolig för att bli överflödig.
På vagnens tid var det stängt en och en halv månad på sommaren. Efter ett tag klättrade Inger på väggarna.
Hon har alltid varit van att jobba hårt. Hon började med barnekipering i Oppeby. Genom åren har det blivit lanthandel och laxodling, och en laxrestaurang i Vivesta.
Lanthandeln var roligt. Det är skojigt att göra sådant som man kan påverka själv. Det skulle inte vara roligt att vara anställd. Och jobbar man ger man ett hundra procent i ett serviceyrke.
Lanthandeln blev ju också en samlingspunkt för många människor att träffas. Bygden var levande då på 1970-talet.
Men om du skulle sluta,
vad skulle du då göra?
Jag tycker mycket om att läsa och jag skulle nog söka upp en vävstuga. Jag vävde när vi bodde i Vadsbro och jag tyckte det var roligt.
Fritidsintresse är annars fiske och scouting.
Jag är inget för datorer, jag är inte intresserad, säger Inger som fortfarande räknar med penna och pappar. Räknemaskin, aldrig i livet. Jag är lite gammalmodig, men det är ingenting att skämmas för. Jag vill också se pengar i handen, har svårt för kort.
Födelsedagen firar hon bortrest med maken Kjell. Hon tycker det har blivit så mycket fester genom åren.
Jodå, Inger använder vilt i matlagningen. Hon lagar förresten all mat, både lunch och den de äter i affären.
Inger är född i Eskilstuna, men familjen flyttade 1944 till Oxelösund. Fem år senare flyttade Inger till Nyköping. Pappan var styckmästare inom KF, så påbråt finns med kötthantering.
Under fem år bodde hon i Härnösand. Maken Kjell kommer därifrån.
Så jobbar vi med nyheter