För enligt FN-organet FAO:s rapport ”Global food losses and waste” är matsvinnet, fram till det når konsumenterna, lägre i väst än i övriga världen. Tack vare bättre teknologi och smartare infrastruktur minimeras onödigt avfall.
Medan fattigare delar av världen tvingas slänga mat på grund av långsamma transporter, ohygieniska fabriker och frånvaro av kylmöjligheter, kan de rika länderna ta hand om maten på ett oöverträffat sätt. Det som upprör är inte mängden mat som butikerna slänger, utan att den i många fall är fullt ätbar.
Att det känns så onödigt.
Dessutom är det offentliga inte bättre. Få skolor och sjukhus sparar överbliven mat för att servera som rester. Istället slängs den, trots att den inte är dålig.
Det stora slöseriet sker dock i de svenska hushållen. Lathet, dålig planering och en överdriven rädsla för både bäst före-datum och småskavanker på matvarorna skapar tusentals ton av onödiga sopor. Medan butiker och jordbruk tar bättre hand om maten, skiljer de svenska konsumenterna ut sig negativt mot stora delar av världen. Det lilla slöseriet i vardagen adderas till ett enormt nationellt resursslöseri.
Som konsumenter måste vi bli bättre på att ta hand om vår mat. Vanliga ”husmorsknep” kan hjälpa en bit på vägen. Mjölk och grädde som närmar sig utgångsdatum kan frysas in för att användas till matlagning. Bruna bananer blir en utmärkt banankaka. Med bättre planering och större uppmärksamhet kan en stor del av det onödiga matsvinnet försvinna.
Om vi dessutom accepterar att basilikaplantan vi köper kan ha två eller tre vissna blad, att en paprika med en liten fläck till stor del fortfarande är ätbar och att bäst före-datumen inte är skrivna i sten kan vi också minska butikernas sophögar.
Det är en deprimerande paradox att vi blir bättre och bättre på att ta hand om vår mat samtidigt som vi i onödan slänger allt mer. På samma gång är det hoppingivande. Vi behöver inte bli dumpstrare för att bidra till en bättre miljö, det räcker att vi tar tillvara på den mat vi köper.
Lite sunt förnuft helt enkelt.
I hushållen skapas matsvinnet
De kallar sig dumpstrare. Personer som efter nattens intåg letar runt bland matbutikernas sopor för att ta tillvara den fullgoda mat som har slängts. Det handlar inte om fattigdom eller ekonomiskt utsatthet, utan om personer som tröttnat på det onödiga svinnet. Uppemot 300 kg mat per person slängs i onödan varje år. Men den största boven är inte matbutikerna.Det är du, den vanliga konsumenten.
Så jobbar vi med nyheter