Stockholm är huvudorten i närområdet, även om det finns röster som varnar för att östra Sörmland skulle bli en minimal punkt i absoluta ytterkanten. Stockholm är kärnan i tillväxtmotorn Mälardalen. Östra Sörmland är mer en del av huvudstadens arbetsmarknad än någon annan.
Men för att Stockholm och Sörmland ska kunna finna varandra måste båda vara intresserade – och Moderaterna, den starkaste kraften i huvudstaden, tittar inte ens åt det här hållet. Det är inte bara en kall hand, utan en glaciär emellan.
Från Östergötland kommer, lagom till Alla hjärtans dag, varma inviter till Nyköping, Oxelösund, Katrineholm och Vingåker. Sörmlandskommunerna utgör ett område som ur östgötasynvinkel är attraktivt. Den så kallade fjärde storstadsregionen skulle då krypa närmare inpå Mälardalens tillväxtområde.
Östgötarna har en vision om en Östra Götalandsregion, i still med motsvarigheten i väst. Regionen ska inkludera såväl Östergötland som Kalmar och Jönköpings län. I den leken vill man också ha in södra Sörmland. Det skulle göra Linköping till centralort och intressena längs E4:an och järnvägen från Jönköping till Nyköping binds samman till ett. Möjligheterna att övertyga Nyköping och Oxelösund om en sådan samhörighet är större än vad gäller kommunerna längre norrut. Trosa- och Gnestapolitikerna har sannolikt bara ett mål: att kopplas på Stockholmståget. De skulle utan att blinka haka av övriga Sörmland för att få sin vilja fram.
En bärande del av regionbildningen är att underlätta sjukvårdens styrning och stärka dess struktur, framför allt då sjukhusen och den högspecialiserade vården. Varje region ska ha ett huvudsjukhus. Det betyder att lasarettet i Nyköping blir en satellit oavsett vilken region man kommer att ingå i och framtiden för sjukhuset är inte given i något av scenarierna.
Detta får inte blundas för.
Sörmland har som enhet långa historiska anor och den tillhörigheten är det som än så länge överbryggar det faktum att det inte finns mycket till öst-väst-kommunikation inom länet. Eskilstuna och Nyköping är var för sig – och ytterligt sällan mötas de tu.
Ett alternativ till Östra Götaland är att Sörmland går i armkrok med Västmanland, Uppland och eventuellt Örebro. Den formationen döpte landshövding Bo Könberg passande nog till Bananregionen. Det är ett skal kring huvudstaden – utan given kärna. Om centralorten blir Västerås eller Uppsala, så hamnar Nyköping givetvis i utkant. För östra Sörmlands del upplevs redan exempelvis Mälarsjukhuset i Eskilstuna ofta som längre bort än motsvarigheterna i Södertälje och Linköping/Norrköping. Motor- och järnvägar dominerar kommunikationen.
Samtliga regionscenarier utom det som inkluderar huvudstaden, lär skapa krav på en uppdelning av Sörmland. Antingen via enstaka kommuners avhopp eller via en större splittring i två eller fler delar. Kan delad glädje bli dubbel glädje? Eller är Sörmlands enhetlighet värd mer? Om dörren till huvudstaden är definitivt stängd, vad gör man då?
Debatten om Sörmlands framtida regiontillhörighet är ingalunda för tidig, den är påkallad. De tunga lokala aktörerna måste noggrant gnugga sig igenom alla eventualiteter i den här processen.
Det är aldrig fel att tänka i termer av en reservplan.
I vilken riktning går regiontåget?
Målet är att Sveriges län ska omvandlas till regioner 2015, med färre enheter över större ytor. Till dess behöver alla län, landsting och kommuner söka och forma lämpliga allianser.Den här delen av Sörmland har flera friare, men den man helst skulle vilja vara ihop med, verkar totalt ointresserad.
Så jobbar vi med nyheter