IFK Nyköping firar hundraårsjubileum
I dag är det 100 år sedan Idrottsföreningen Kamraterna fick en egen lokalsektion Nyköping. Samma år fick läroverket elektriskt ljus och smittkopppor härjade i landet. Mycket vatten har runnit förbi i Nyköpingsån och många medlemmar har passerat revy.
IFK:s första idrottsstjärna var skridskoåkaren Otto Andersson. 1909 tog Våran Otto brons vid VM i Oslo. Det var den sammanlagda placeringen från de fyra distanserna som räknades, inga individuella mästare korades.
Men karriären blev kort. Sex år senare, vid 24 års ålder blev Våran Otto tvingad att lägga skridskorna på hyllan. Vid en tillfällig penningknipa hade tvingats sälja sina skridskor, vilket gick stick i stäv med tidens amatörregler.
Strax efter, 1917 togs platsen som internationell kändis över av Yngve Häckner. Han satte då världsrekord i grenen sammanlagt spjutkast, det vill säga kast med både höger och vänster arm. Han slängde iväg spjutet 114,28 meter, ett ännu i dag gällande världsrekord, då grenen slopats.
Även på damsidan har IFK haft framgångar i spjut. 1958 vann 14-åriga Eva Friedmann Kamrat-SM i grenen, vilket var inledningen på en lång och stark spjutkarriär. Det tog dock inte slut där, Eva blev landslagskvinna i tre grenar, friidrott, handboll och bangolf samt spelade även fotboll bowling.
IFK-tjejerna verkar genomgående har varit mångsysslerskor. Även Lotta Engström började med en sport, fotboll, där hon var med och tog up laget till division 2, innan hon sadlade om och blev landslagsspelare i handboll. Då spelade hon inte längre för Nyköping, utan hade bytt till Skuru.
Föreningens rikskändis i dag är handbollsspelaren Lukas Karlsson. Fostrad i IFK men spelandes för Hammarby var han i somras med och tog guld vid junior-VM i Brasilien.
Världens bäste handbollsspelare i slutet av sextiotalet och början av sjuttiotalet, Lennart Eriksson, kom från Nyköping. 1968 nominerades han till världslaget.
Dessa medlemmars idrotter följer tydligt utvecklingen i IFK. Friidrotten och fotbollen fanns med från start, liksom skridsko, cykel och gymnastik. Efter andra världskriget återstod de två förstnämnda, samt handboll och bowling. I början av setiotalet försvann friidrotten och 1967 bröt sig bowlingen ut. Totalt har sexton idrotter funnits inom föreningen. Vissa mer livfulla än andra, försök gjordes med konståkning, men utan att något större intresse väcktes, samma sak med simningen.
Utvecklingen följer på så sätt själva tanken med Idrottsföreningen Kamraterna. De individuella idrotterna har försvunnit till förmån för lagsporterna.
Här har föreningen nått störst framgång i fotbollen. På sextiotalet var herrlaget uppe i division 3, tjugo år senare tillhörde damlaget toppen av division 2 och kvalade för spel i ettan.
Den som vill fördjupa sig mer kan besöka stadshuset fram till på lördag. Där har föreningen en stor utställning om de första hundra åren.
Så jobbar vi med nyheter