Ingen tidsgräns för frysförvaring av avlidna

En avliden människa ska begravas så snart som möjligt enligt begravningslagen. Men skatteverket kan ge uppskov om det finns särskilda skäl. I deras handbok ingår frystorkning, så kallad promession, som en giltig anledning till att skjuta upp begravningen. Därför kan folk ligga nerfrysta i flera år.

Övrigt2006-08-18 21:59
Skatteverket kan skjuta på kravet att begrava en person mellan tre till sex månader om det finns speciella skäl. I skatteverkets handbok för folkbokföring ingår frystorkning som en anledning till att få vänta med begravning. Dessutom står det att om orsaken fortfarande kvarstår kan uppskovet förlängas. Eftersom frystorkning inte är en laglig begravningsmetod i dag och beslutet dröjer finns det ingen gräns för hur länge en person kan ligga nerfryst.

Susanne Wiigh-Mäsak, biolog på företaget Promessa och skaparen av frystorkningsmetoden, ser inga svårigheter med att avlidna frysförvaras i väntan på att systemet sätts i bruk.
Om det är en människas vilja att kroppen ska tas hand om genom promession är det en lättnad för familjen och dödsboet att personen kan vila i ett frysrum fram till att det genomförs. Man ska inte kremera personens kropp mot den avlidne personens vilja.

När det gäller mannen som förvaras i Nyköping så hade han uttryckligen sagt till sina anhöriga att han inte ville bli kremerad. Begravningslagen säger att den avlidnes önskan ska respekteras om det är möjligt, men säger även att jordsättning ska ske skyndsamt.
Jag vill inte uttala mig i det konkreta fallet, men situationen kan bli olycklig för sörjande anhöriga när en människa inte kan jordfästas. Även om en avliden själv önskar att bli begravd på det sättet så berör ett dödsfall ett stort antal människor. Det kan bli en stor påfrestning för släkt och närstående att vänta med det avsked, som en jordfästning innebär. Det kan förhindra deras sorgearbete.

Hans-Erik Nordin, biskop i Strängnäs Stift, betonar vidare att den myndighet som ansvarar för beslutet och det företag som lanserar metoden står inför ett moraliskt ansvar när de tillåter att människors kroppar kan förvaras en längre tid utan jordsättning. Han tar upp frågan vad som skulle hända om behovet ökar och platsbrist uppstår.
Det kan bli ett etiskt dilemma att väga olika intressen mot varandra. Vad händer om det av kriminaltekniska skäl behövs en plats ställd mot en avlidens önskan att frysas ned? Ska den ena kroppen då transporteras bort? Är det förenligt med att döda ska behandlas med respekt och värdighet?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om