Inger ser det småttiga
Ljuset från försommardagen strömmar in i Inger Johansson Kyrks ateljé, både genom vanliga fönster och takgluggar.
Hon, maken Kjell och deras son (Inger har ytterligare två söner som är utflugna) flyttade till det nybyggda huset i Västerljung i höstas.
Vi har letat hus i många år, men de har blivit för dyra. Därför ville vi bygga själva. Det har varit mycket jobb. Men i våras när jag stod i backen och såg solen skina på huset, då blev jag lycklig, säger hon.
Här, i villan mitt i landskapet, kunde hon också få sin ateljé. Tidigare har hon åkt till Nyköping några timmar då och då.
Nu kan jag gå hit direkt när jag har tid och lust, jag behöver inte planera så himla mycket, säger hon.
Konstnärsskapet, måleri och keramik, är ett sätt för henne att koppla av. Längs väggarna står tavlor föreställande plirande färgglada fåglar, uppförstorade insekter och en grupp kvinnor med huvudduk.
Jag går in i konsten helt, jag varken hör eller ser något annat när jag målar. Efteråt känner jag mig utvilad, säger hon.
Inger Johansson Kyrk jobbar till vardags som signalprojektör på Banverket. Hon är uppvuxen i en familj med kemtvättare i Södertälje och jobbade i familjeföretaget 20 år. När företaget såldes valde hon att utbilda sig till styr- och reglermekaniker.
På jobbet ritar jag i CAD (datorprogram reds anm). Där finns kopplingen till det kreativa. Jag har alltid ritat och målat. Konst innehåller i sin tur en hel del teknik. Hur färger fungerar och så vidare, säger Inger Johansson Kyrk.
Till Västerljung kom hon när hon flyttade in hos maken Kjell 1993. I början av 2000-talet tog hon tjänstledigt och gick på konstskola i Nyköping.
Jag kände att jag ville hålla på med konst så mycket som möjligt.
Hon har provat på både olja, akvarell, grafik och keramik. Naturen är en stor inspirationskälla. Inger Johansson Kyrk är inte intresserad av att måla vyer. Hon går in på djupet, det småttiga.
Jag ser liksom allt som kryper och har sig. Mamma sa att jag bara gick och tittade ner i backen. Det gäller nog än, säger hon.
Trädgården utanför fönstret är ännu något lik ett grustag. Det ska det bli ändring på.
Vi ska plantera. Inte så mycket grönsaker tror jag. Mer rosenbuskar och örter. Jag är mer för sinnena än nyttan, säger Inger Johansson Kyrk.
Så jobbar vi med nyheter