Inskränkt syn på narkomaner
Igår kritiserade statsvetaren och narkotikaforskaren Björn Johnson Birgitta Rydberg på Expressens debattsida. Birgitta Rydberg anklagas för att förvanska information och inte ta till sig de undersökningar som visar att sprututbytesprogram avsevärt förbättrar narkomanernas livssituation.
I Malmö och Lund finns sedan drygt tjugo år tillbaka ett sprututbytesprogram, vars syfte är att just begränsa spridningen av HIV bland sprutnarkomaner. Under de senaste tjugo åren har inte ett enda HIV-utbrott rapporterats bland narkomaner i Malmö/Lund-regionen.
Att som Göran Hagberg, folkpartist och ordförande i Nyköpings social- och arbetsmarknadsnämnd, som svar på frågan om man kan tänka sig att införa ett sprutbytesprogram i Nyköping häva ur sig att bruket i sig är ju olagligt och då tycker inte jag att man ska hjälpa till, innebär bara att avståndet mellan de sociala myndigheterna och sprutnarkomanerna ökar ytterligare. Resonerar Göran Hagberg likadant om lämpliga sätt att hantera slagsmål utanför krogen?
Att vägra hjälpa narkotikamissbrukare att undvika
HIV-smitta för att narkotika är olagligt är minst lika illa som om en läkare hade vägrat att operera någon som blivit skadad i ett slagsmål. Misshandel är också olagligt och drabbar dessutom någon annan. Narkotikamissbruk innebär problem först och främst för den som är beroende.
Inställningen att man hjälper någon att knarka när man erbjuder rena sprutor i utbyte mot använda sådana är väldigt naivt. Ingen börjar knarka bara för att det är lätt att få tag på sprutor. Om det vore så borde tändstickor och tändare också förbjudas, de kanske får folk att börja röka marijuana.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!