Svaret bloggaren Jennie fick av en expedit på frågan varför, var att pojkar behöver lite större utrymme i kläderna för att de busar runt mer än flickor. Hoppsan, ingen generalisering där inte...
Nåja, ett svar i en butik är inte en sanning huggen i sten. Klädfirman har därefter ägnat kraft åt att förneka att klädernas storlek skilde sig åt av könsskäl, utan det handlade om mer allmänna skillnader utifrån kollektioner och material.
Blogginlägget hade rubriken: ”Om Klara är 116 cm och Kalle är 116 cm, hur mycket längre är då Kalle?” I ett samhälle där unisex ofta står för något positivt och anses eftertraktat, är det lätt hänt att indirekta, mer subtila anpassningar ändå görs – beroende på moden, trender och, inte minst, allmänna förväntningar hos kunderna.
Det är inte en slump att kläderna ser ut som de gör. Marknaden levererar sådant som efterfrågas. Tillverkare och butiker drar förstås sina slutsatser efter kundernas förväntningar och val.
Inköpen avslöjar oss.
Som konsument är det onekligen irriterande om en storlek som generellt sett passar ett barn utmärkt, plötsligt visar sig vara helt fel. Ännu mer irriterande blir det om det visar sig att tillverkaren har bedömt att den passar barn av det motsatta könet bättre – och därför gjort den större eller mindre i vissa delar. Inte nog med att du fått ett plagg som inte passar – du har också fått veta att du har köpt något riktigt tjejigt åt din son eller grabbigt åt din dotter.
Det ska sägas att inom utbudet av barnkläder är det ofta ganska lätt att hitta snygga plagg som passar både pojkar och flickor. Även om det förstås även finns produkter som verkligen skriker att de är uttalat ”tjejiga” eller ”killiga”. Vilka kläder man väljer att köpa är ju helt och hållet upp till var och en. Ingen gör fel, bara olika val.
Men här verkar finnas ett underliggande budskap som tål att noteras. Hur kommer det sig att vissa uttalade kroppsideal leder till en hård bantningspress för många unga, företrädesvis flickor? Det finns garanterat ett antal samverkande faktorer, en del uppenbara, andra mer dolda. I motto är den aktuella barnklädeslogiken talande.
Pojkar är alltid stora. Flickor är alltid små. Även när de är lika långa, tydligen.
Inte är du väl pojkstor, flicka lilla?
Ett av gårdagens stora samtalsämnen inom sociala medier var barnkläder. En klädfirma hamnade i fokus sedan en bloggare uppmärksammat att en tröja i storlek 116 avsedd mer för pojkar hade fyra centimeter längre ärmar och fem centimeter större bröstvidd än motsvarande plagg mer riktat till flickor – i samma storlek.
Så jobbar vi med nyheter