Inte lätt att vara miljöpartist
Men det är en inordning i vänsterblocket som inte sker utan protester. Det är fullt rimligt att miljöpartiet får dessa bekymmer. Här ska partiet tvingas ställa sig sida vid sida vid två partier som sätter socialismen (i ena fallet snarast kommunismen) före miljön. Det borde i sig få ett antal miljövänshjärtan att brista.
Debatten om regeringsmedverkan var inte utan bekymmer för partiledningen. Skrivningarna om möjliga samarbeten blev öppna. Kanske har även miljöpartiet insett att de nya moderaterna är att räkna med? Det gamla högerspöket är på utdöende även hos de gröna.
Men för att få sitta i en regering är ändå miljöpartisterna redo att kompromissa med mycket om än inte allt. Alla vet ju att maskrosor inte är så lätta att inordna i en ordnad trädgård. Därför blir också valmanifestet ett schizofrent dokument med å ena sidan regeringsvänliga krav och å andra sidan omöjliga frågor. Att ha Sverige ut ur EU som krav för en regering som ska sitta som ordförande i unionen under mandatperioden, kan ge upphov till internationella pinsamheter. Och så såg miljöpartisterna till att även vänstersidan är rejält oense i familjepolitiken, genom att förorda någon typ av vårdnadsbidrag. Det borde ge alla ungar ska in på förskolan-socialisterna valårsångest. Det gör att Alliansen snarast verkar mest ense vad gäller familjepolitiken.
Summa summarum, det är inte lätt att vara miljöpartist i vänsterburen. Att gräsrötterna känner en djup oro för att tvingas in i det s-märkta konformitets- och kontrollsamhället, visade kongressen med eftertryck. Därför kan man med fog säga att det inte bara socialdemokraterna som lär få magsår av en koalitionsregering, det lär krävas någon busslast med Losec (och öronproppar) även i den miljöpartistiska riksdagsgruppen om vänsterpartierna vinner valet.
Så jobbar vi med nyheter