I förhållande till sin folkmängd har Oxelösund haft en stor inflytt av nyanlända sedan 2015, då den stora flyktingvågen kom. Kommunrevisorerna har beställt en rapport av hur kommunens arbete med integrationen fungerar och är inte helt nöjda med den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen.
– Fullmäktiges mål har varken tydligt definierats, brutits ner eller mätts, så om och när det kommer att uppnås står skrivet i stjärnorna, säger Agneta Rönn som är kommunrevisionens ordförande.
– Det är klart att man kan se hur många som arbetar och hur många som studerar, men det är svårt att förklara om man inte först definierar vad som klassas som arbete och studier. Exempelvis vet jag inte vad de olika typerna av åtgärder man kan få från Arbetsförmedlingen klassas som, fortsätter Rönn.
Kommunfullmäktige har antagit målet att minst hälften av de nyanlända i Oxelösund ska ha egen försörjning inom etableringsperioden som vanligtvis pågår i två år. Det kan handla om arbete, A-kassa som en person blivit berättigad till genom att tidigare ha arbetat, eller studier som berättigar till studiemedel.
Rönn pekar på att det görs väldigt mycket saker i Oxelösund för att underlätta integrationen och som verkar vara bra. Campus Oxelösund, Drivhuset och stöd till föreningar för att nämna några.
– Men vi är lite griniga ur revisionssynpunkt. Kommunfullmäktige har satt upp mål men inte hur de ska mätas längs vägen. Om några månader ska det komma en utvärdering, men då har de här två åren redan gått. Idealet borde vara att på ett tidigt stadium kontrollera om insatserna man gör ger effekt, säger Rönn.
– Ett skäl till att det här är så viktigt är att staten betalar de första två åren, sedan faller försörjningsinsatserna på kommunen och det kommer märkas inom kort hur Oxelösund lyckats med det. Vi resonerade som så att det kändes som ett viktigt område att titta närmare på, fortsätter hon.
Therese Elmecrantz är integrationssamordnare och utredare vid Oxelösunds kommun. Hon berättar att hon förtydligat till kommunrevisionen att de mäter varje år hur många som har försörjningsstöd.
– Sedan pekar revisionen på att det finns en otydlighet med hur målet mäts och det stämmer. Att bara mäta hur många som har försörjningsstöd säger inte hur många som faktiskt har en egen försörjning i och med att det finns olika bidragssystem. Det här är något vi kommer att utveckla under 2019, säger Elmecrantz.