Israel i händerna på uruselt ledarskap
Premiärminister Ariel Sharons plan att evakuera alla judiska bosättningar från Gaza, behandlas just nu av det israeliska parlamentet, Knesset. En del anser att beslutet att säga ja eller nej, är det viktigaste som parlamentet någonsin har stått inför.
I förhållande till de 1,3 miljoner palestinier som bor i Gaza är de 8 000 judarna en liten minoritet som kräver dagligt skydd av tusentals israeliska soldater.
Den konservative premiärministern Ariel Sharon, som fram till nu har ansetts vara bosättarnas främsta bundsförvant, har goda skäl att sätta sin politiska prestige på spel genom att genomdriva en utrymning av Gaza-remsan. Orsakerna är
i första hand ekonomiska, i andra hand att stärka det militära skyddet på Västbanken. Militären drar enorma resurser och den israeliska ekonomin är totalt körd i botten. De offentliganställda i Israel får i praktiken sin lön utbetald av USA.
Även om motståndet är hårt bland de ultrakonservativa grupperna kommer Sharon sannolikt att lyckas driva igenom sin plan. Men hela processen är omgiven av stora frågetecken. Fortfarande vet vi inte vad Israels mål på kort och lång sikt är, eller vilka USA:s verkliga mål och intressen är. Bilden kompliceras ytterligare av att den palestinska ledningen är korrupt och att det palestinska självstyret har utvecklats till ett vanstyre.
Bland israeler och palestinier i gemen råder frustration och ilska över att ständiga hot och terror förvrider deras vardag och föröder deras land. Människor är innerligt trötta, både på kriget och på sina politiker som inte kan komma överens om en fredsplan som kan få slut på våldet och göra att folken kan leva i fredlig samexistens.
Det tycks som att det på båda sidor både på den palestinska och den israeliska sidan finns en liten grupp fundamentalister som lyckas styra utvecklingen. Att lägga landets framtid i händerna på några ytterst få fundamentalister sätter ett extremt lågt betyg på ledarskapet,
i såväl Israel, som i USA och i EU.
CH
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!