Vi hittar ett ledigt klassrum på Gripenskolan. På krokar under vita tavlan hänger passare, vinkeljärn och linjaler i megaformat.
– De där använder jag kanske bara någon gång per termin. Det går snabbare att använda datorn, säger hon.
Ett tag var hennes tanke att forska. Livet tog en annan väg och Susanna blev lärare. När Filippa, i dag 6 år, bara var tre och en halv månad började Susanna distansplugga till matematik och fysiklärare för gymnasiet och grundskolans senare år.
– När jag praktiserade insåg jag att det här vill jag fortsätta med. Jag hade faktiskt min första praktik här på skolan, säger hon.
Många resor till högskolan i Växjö blev det. Men för det mesta var klassrummet vid datorn i huset på landet utanför Nyköping. Praktikperioderna förlades till hemmaplan. På Kunskapsskolan i Nyköping hade Susanna elever från årskurs 6 till 9. Friskolan lägger upp studierna efter egen modell med mycket eget ansvar.
– Jag ville prova att jobba både i kommunal skola och i friskola. Jag har många positiva erfarenheter från Kunskapsskolan, det är en intressant skolform.
År 2008, samtidigt som Susanna skrev sitt examensarbete, började hon jobba på Kunskapsskolan. Lärare, mamma och lärarstudent på samma gång. Det låter nästan omöjligt. Men Susanna var van vid kraven och studietakten på KTH och klarade sig helskinnad ur trippeljobbet.
Beslutet att börja en andra omgång högskolestudier föddes ur en vilja att utvecklas vidare och en önskan att använda tiden till annat än att pendla till jobb Stockholm.
När Susanna landade hos kärleken i Nyköping var siktet inställt på Studsvik - men så la bolaget ner sina forskningsreaktorer och de tänkbara jobben försvann.
Det blev rätt bra ändå.
Nu undervisar Susanna i matte och fysik på de gymnasieprogram som ofta beskrivs som de tuffaste, det naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet. Hon gick själv det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet i Ljusdal och minns hur hon var snubblande nära att välja samhällsspåret på välvillig inrådan av äldre kompisar som visste hur mycket plugg som annars väntade.
– Jag tycker att niorna ska välja utifrån sina intressen och samtidigt tänka långsiktigt. I dag är det nödvändigt att gå på gymnasiet men det är tungt att ta sig igenom skolan om man inte läser det man vill. Ändå är det inte säkert att man ska bli frisör för att man tycker om att hålla på med håruppsättningar. Man ska ta reda på vad som ingår i utbildningen. Den som väljer natur eller teknikprogrammet måste vara intresserad av matte och fysik, det är ju en femtedel av utbildningen.
Vi pratar lite om resultatraset och de undersökningar som visar hur svenska elever halkat efter i mattekunskaper. Susanna konstaterar att kurs 2 i gymnasiematten är i det närmaste identisk med det hon själv lärde sig i årskurs 8.
– Jo, det är sant, jag kollade i mina gamla matteböcker. Det har varit ett skifte, ett tag tittade man bara på hur man använde kunskaperna och tappade kraven. Det blev en kunskapskris, men nu med den nya gymnasie- och skolreformen har det vänt.
På många sätt har skolan blivit bättre. Det finns en medvetenhet om att även duktiga elever behöver stimulans och utmaningar. Susanna var bra på matte redan på lågstadiet och minns hur hon blev begränsad.
– När jag räknat ut ettans och tvåans bok fick jag inte fortsätta. Jag förstod inte varför. Vilket fruktansvärt mottagande av ett barns kunskapstörst. I dag har vi ett annat synsätt och jag hoppas att ingen längre bemöter elever på det sättet.
Just nu har hon avgångselever på natur- och teknikprogrammen. Hon vill hjälpa dem framåt. Kanske för att någon av dem ska ta upp hennes egen avbrutna tråd och börja forska i partikelfysik.
– Jag jobbar på att vi ska kunna ordna naturvetenskapliga resor till Cern. (Världens största laboratorium för partikelfysik.) Det ligger ju så nära...
Många av kurskamraterna från KTH får nästan hisnande summor in på lönekontot varje månad. Susannas karriärbyte är knappast ekonomiskt smart. Hon ser till andra värden.
– Det här är ett grymt utvecklande arbete. Och att få bo på landet där jag kan öppna dörren och släppa ut mina barn utan att vara rädd för att de ska bli påkörda, att slippa pendla, det väger upp mycket. Men jag vill inte bli ett med väggarna, jag vill fortsätta utvecklas med nya utmaningar. En utmaning är att börja undervisa i matematik på andra program, kanske på byggprogrammet som vi också har här på skolan.
Susanna ligger i framkant med att använda digitala undervisningsverktyg. Hon lägger ut allt material på sin blogg så hennes elever snabbt kan uppdatera och repetera. Och hon är en av kommunens arton förstelärare, lärare som ska gasa utvecklingen framåt och få kollegorna med i styrhytten.
Ganska färsk och ganska ung. Vad säger Jante?
– Jante försvinner när vi gör saker tillsammans. Jag känner mig stöttad av kollegorna, vi drar utvecklingen tillsammans.