Jaktarrendator efterlyser samverkan

Vi bidrar inte till någon spridning av stammen, tvärtom vi håller den konstant genom att vi räknar djuren och skjuter av överskottet, säger Jan Kjellström som har jaktarrende på Valinge gård, sydväst om Stigtomta. Han utfodrar vildsvinen i syfte att skapa jakttillfällen på ägorna.
Han skulle till och med vilja skjuta fler djur än vad som görs i dag på sina marker, men är rädd för att stammen då går tillbaka. Att en del bönder får sina odlingar förstörda av vildsvin ser han som ett problem men hävdar att det inte har något med djuren på hans marker att göra.
Vi kan hålla grisarna under kontroll, de behöver inte söka sig andra marker eftersom de finner den föda de behöver här, säger han.
Ett förbud mot utfodring är den dummaste åtgärd myndigheterna kan vidta, anser han.
Då släpper man stammen lös och har ingen kontroll över den längre, dessutom förlorar man nästan all möjlighet att skjuta av djur eftersom 70 procent skjuts på utfodringsställen.

Han efterlyser istället mer samverkan mellan bönder och jaktarrendatorer. Som odlare kan man till exempel yrka skadestånd från jägarna om viltet gör åverkan på grödorna.
Och man kan ta ut avgift för elstängsel på jaktarrendet, föreslår Jan Kjellström.
För ett hårt jakttryck i kombination med elstängsel är de effektivaste metoderna att komma till rätta med problemet, som han ser det.
Även på länsstyrelsen i Sörmland hänvisar man till utökad jakt som den främsta metoden att stoppa vildsvinsstammens spridning.
Och vi har gjort allt vi kan för att underlätta jakten för markägarna, säger Anita Eklöw, jakthandläggare på länsstyrelsen.

Några fonder att ge ersättning till bönderna ur, för förlorade intäkter, finns inte.
Men frågan behandlas nu av Jordbruksdepartementet sedan markägare i Skåne tröttnat och begärt översyn från statens sida. Bland annat ska man se om det går att göra något åt dem som utfordrar vildsvinen, säger Anita Eklöw.
Hon påpekar att det varit lugnt på vildsvinsfronten sedan allmän skyddsjakt infördes för några år sedan.
Men tydligen har något hänt inom stammen nu, den har en okontrollerad tillväxt, säger hon.

Någon inventering är inte gjord så ingen vet hur stor stammen är.
Djuren har det bra, de har mat året om och blir dessutom utfodrad på vissa ställen så de kan föröka sig snabbt.
Att införa skottpeng på skjutet djur är inget alternativ, tror hon. Det prövades på 1970-talet men gav klent resultat.
Det enda råd vi kan ge till markägarna är att gå samman för att skjuta så många djur som möjligt. Det är markägarna som har ansvaret för att hålla tillbaka stammen, säger hon.