Det föds jämförelsevis få barn i Europa. Detta kan beskrivas som en välfärdseffekt. Människor som får det bättre verkar skaffa färre barn än sina föräldrar.
Samtidigt är samhällen med omfattande skattefinansierade socialförsäkringar beroende av att en stor andel av befolkningen är i arbetsför ålder. I stora delar av Europa är barnkullarna i dag mindre än sin föräldrageneration.
Enbart på Irland och i Frankrike föds så många barn att befolkningen inte ska minska. I Sverige beräknas varje kvinna föda 1,94 barn, jämförelsevis högt inom EU där genomsnittet är 1,54. För stater som faller under krisnivån 1,5 växer framtidsutmaningarna dramatiskt. Med en åldrande befolkning, där färre förväntas försörja fler, riskerar påfrestningarna i utsatta situationer att bli mycket omfattande.
Vad är det som gör att Sverige ligger jämförelsevis högt i EU? Födelsetalen går visserligen upp och ner beroende på konjunktur och familjepolitik, men de står sig i mötet med andra medlemsstater. En rimlig förklaring finns i jämställdhetsutvecklingen.
I de flesta EU-länder med högre födelsetal än EU-genomsnittet har kvinnor tagit allt större plats på arbetsmarknaden. Barnen återfinns i större utsträckning inom organiserad barnomsorg i någon form. Så är det i Sverige, men även i Danmark, Storbritannien och Nederländerna. I EU-länder med låga födelsetal tenderar kvinnors utrymme på arbetsmarknaden att vara jämförelsevis mindre.
Under de senaste femtio åren har Sverige gått mot en arbetsmarknad där både kvinnor och män förväntas ta plats. Sociala reformer har gett föräldrar frihet att kunna balansera familjeliv och arbetstid. Vi har en omfattande och generös föräldraförsäkring som garanterar föräldrarna tid med sina barn – utan att slås ut från arbetsmarknaden. De allra flesta barn tar plats i förskola eller pedagogisk barnomsorg från tre års ålder. Många börjar tidigare än så.
SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att män som är småbarnsföräldrar har minskat sin arbetstid något under 2000-talet, samtidigt som småbarnsmammorna har fortsatt att öka sin. Tiden hemma och i arbete blir stegvis mer jämställt fördelad.
Likvärdigt goda förutsättningar för kvinnor och män att kombinera familjeliv med arbetsliv och karriär har långsiktigt positiva effekter. Det är ett uppmuntrande och uppfordrande budskap för ett mer hållbart och välmående Europa.