Jane Hellstedt minglar bland sörmländska slott
För ett år sedan kom Jane Hellstedt med sin bok om slott och herresäten i Mälardalen. Nu återkommer hon på samma tema, men med sörmländska slott.
För ett år sedan kom Jane Hellstedt med praktverket Stora boken om Mälardalens slott och herremansgårdar.
Nu, ett år senare, kommer lagom till julboksfloden en faktaspäckad uppföljare i samma serie med 79 slott och herremansgårdar.
En icke oäven prestation. Visst, efter 40 år är Hellstedt hemmastadd i Sörmland. Under 25 av dem bodde hon på Tullgarn. Så denna belästa konstvetare har väl mycket gratis. Men så enkelt är det inte.
Nej, man ska inte tro att man vet något. Varenda detalj måste kontrolleras, säger hon.
Jane Hellstedt grundar sina fakta på bevarade dagböcker, brev, kontorsböcker, jordeböcker och Strängnäs stifts herdabrev. Stor glädje har hon också haft av historikern Dick Harrissons böcker om Jarlens sekel och Karl Knutsson.
Vad är typiskt för de sörmländska godsen?
Främst är det hur rikedomarna skapades. I Skåne och Västergötland baserades de på jorden. Här fanns skogen, vattenkraften och järnet. Sörmland var rikets vapensmedja. Vid kvarnarna lades grunden till den svenska industrialismen.
Det här präglade också människorna och deras byggnader, menar Jane Hellstedt. Slotten är ofta pampiga, men inte alltid. Det var praktiska och driftiga människor som byggde dem.
Det roligaste med mitt arbete är att jag fått förmånen att få mingla bland spännande människor och släkter från medeltiden till våra dagar.
Och nästa projekt?
Det vet jag inte, men något blir det. Kanske arbetar jag vidare med en rikstäckande samlingsvolym.
Så jobbar vi med nyheter