Johanna är nattens drottning
När det blir riktigt becksvart börjar många orienterare tveka, vissa blir rent av lite rädda inte Johanna Svensson. Hon älskar de tuffa villkoren. Där har ni den stora förklaringen att OK Hällen-tjejen kan koras till nattens drottning efter sitt SM-guld.
Men orientering tillhör de sporter som har öppna mästerskap. Och då var hon bara slagen av schweiziskan Simone Niggli.
I går fick en trött Johanna Svensson ta emot hyllningar av barnen på jobbet efter SM-guldet som ordnades natten mellan tisdagen och onsdagen.
Det där känns faktiskt otroligt. Visst hade jag framgångar som junior men det här är absolut det största jag har varit med om som orienterare, säger Johanna Svensson.
Är förklaringen att du tränar mera nattorientring än dina konkurrenter?
Nja, tidigare år har jag tränat en del löpning på egen hand i mörker inför natt-SM, men i år har jag faktiskt inte haft så mycket tid, säger Johanna.
Jag tror den stora förklaringen är att jag tycker att det är jätteroligt att springa ensam på natten även när sikten är minimal.
Nu var det dimmigt så på några gärden såg man bara någon meter framför sig. Då trivs jag, medan vissa till och med tycker att det är otäckt, säger Johanna Svensson.
Det är både en av Johannas tuffaste och roligaste arbetsdagar.
Ja, i och med att alla hade läst om guldet i SN så har jag fått mycket roliga hyllningar. Men samtidigt var det fruktansvärt tufft att gå till jobbet klockan åtta när man knappt hade sovit någonting alls, förklarar Johanna när SN-sporten till på köpet störde mitt i den välförtjänta middagsluren på lunchrasten.
Men det finns en god anledning till att hon mer än gärna pratar om SM-loppet.
Orientringsmässigt var det i det närmaste perfekt. Jag ville verkligen vara säker hela tiden och har faktiskt stannat upp helt och läst på kartan flera gånger det händer nästan aldrig.
Det första varvet var så bökigt att jag valde att gå runt flera gånger. Det är inte likt mig för jag gillar att gå rakt på även på natten, förklarar Johanna.
Efter den första rundan fick hon uppfattningen att det inte hade lönat sig att gå på säkerhet.
Avståndet upp till tätlöpare som Kajsa Nilsson och Emma Engstrand var upp emot fem minuter.
Jag försökte gaska upp mig och när det fortsatte att gå bra så intalade jag mig själv att det kanske skulle kunna räcka till bronset.
Men Kajsa och Emma hade börjat med den lindrigare av de bägge rundorna.
När hon stämplade in vid den sista kontrollen fick hon på nytt hörselkontakt med tävlingscentrumet ett glädjebesked
Då hörde jag plötsligt speakern skrika om att jag var i klar ledning och skulle vinna. Det var bara så skönt. Jag blev så glad, för jag har haft en så trög säsong och så kom äntligen formen, förklarar hon.
Med extremt ambitiös vinterträning var det meningen att Johanna skulle ta ytterligare ett steg i karriären.
Men hela min vårsäsong blev förstörd av pollen. Sedan sprang jag bra i Jukkolakavlen bara för att bli sjuk. Jag har haft fortsatta problem under den varma hösten men på natten finns är det ju inte alls lika mycket pollen och liknande i luften.
Nu finns det plötsligt tro på en topplacering på SM-medeldistansen, som inleds på fredag med kvaltävlingen.
Jag hoppas att formen håller i sig och i så fall att det ska räcka till en topp tio-placering. Det ska också bli jättekul att springa SM-stafetten på söndag. Johanna (Gunnarsson) är i form och Emma (Öberg) är på väg tillbaka efter en förkylning, så det kan gå bra för oss, tippar Johanna Svensson.
OK Hällens guldtjej.
Så jobbar vi med nyheter