Junilistans framgång följden av ett protestval
Partier och massmedia går i otakt med väljarna. Junilistans överraskande framgång visar att det råder ett stort bildningsunderskott bland medborgarna. Medan de etablerade partierna har tenterats på sakfrågor har den skeptiska hållningen till Europasamarbetet levt kvar i väljaropinionen.
Det råder inget tvivel om att valkampanjen har varit profillös och att den startade alldeles för sent. Socialdemokraternas försök att skrämma LO-medlemmarna till valurnorna genom att hota med det så kallade tjänstedirektivet visade sig vara verkningslöst. Inte ens socialdemokraterna själva var överens om hur det skulle tolkas. Men det allvarligaste är att många väljare har saknat valinformation i sina brevlådor. Det är ett underbetyg till partierna som har satsat betydligt mindre resurser i EU-valet jämfört med de allmänna valen. När partierna kommer att analysera det relativt låga valdeltagandet bör man först och främst rannsaka sig själva.
När detta skrivs är valresultatet fortfarande oklart, men så mycket kan vi konstatera att moderaternas Fredrik Reinfeldt har fått en tuff start som ny partiledare och att uppförsbacken inför valet 2006 är betydligt längre än vad man hade kunnat förvänta sig.
Vad Göran Persson tänker på under sin konvalecens är svårt att sia om. Men det är uppenbart att förvandlingsnumret från EU-entusiast till självtillräcklig EU-kritiker inte har varit trovärdig.
Centerledaren Maud Olofsson gör sitt tredje framgångsval och är valets andra segrare. Efter alla våndor i centerpartiet talar nu allt för att man har en plattform för att bedriva en fortsatt konstruktiv Europapolitik.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!