Källsorteringen minskar sopberget
Sopsorteringens nytta för miljön har då och då ifrågasatts. Tomas Ekvall, programchef på IVL Svenska Miljöinstitutet, argumenterar för sopsorteringens fördelar.
Deponi är det som förr kallades för soptipp.
Miljönyttan kan försvinna om en person måste åka bil en lång väg extra för att lämna till exempel en påse tidningar, säger Tomas Ekvall.
Men om man lassar tidningar från en återvinningsstation i Kiruna på en lastbil och kör dem till returpappersbruket i Småland så har inte det någon avgörande betydelse. Då är det så mycket material samlat på en och samma bil.
Källsorteringen har ifrågasatts när det gäller exempelvis kartong som brinner bra och skulle kunna användas som bränsle i fjärrvärmeverk.
I ett mellanlångt tidsperspektiv kan det ligga något
i det. Men kortsiktigt har vi inte tillräcklig med förbränningsanläggningar och på lång sikt är det mer energieffektivt att återvinna materialen och producera bränsle på exempelvis skogsmark i stället, säger Tomas Ekvall.
Vi producerar hela tiden mer sopor, men tack vare källsorteringen minskar avfallet till deponierna. Miljömässigt har det uppstått en ny typ av problem på dagens soptippar, deponierna, även om materialet kontrolleras, vägs in och sorteras.
När man sorterar görs det oftast utomhus, säger William Hogland, professor i miljöteknik vid högskolan i Kalmar.
När det regnar över materialen för det med sig föroreningar ner i dagvattnet. Vi
arbetar med att lösa detta.
Samma problem uppstår
i tätorter.
Regnet för med sig föroreningar från asfalt och byggmaterial, rör i marken läcker. Man kan säga att marken under en tätort i många fall är lika förorenad som under en deponi, säger William Hogland.
Annika Clemens
Så jobbar vi med nyheter