Den som inte är frisk ska vara hemma från arbetsplatsen. Inga arbetsgivare kräver att influensasjuka och förkylda medarbetare ska vara med på måndagsmötet. Anledningen är både mänsklig och ekonomisk. En sjuk medarbetare riskerar att smitta en arbetskamrat, som i sin tur riskerar att smitta ytterligare en.
Vanliga influensaveckor kan slå ut en mindre arbetsplats. Det ligger alltså i arbetsgivarens intresse att den anställda håller sig hemma. Men varken arbetsgivaren, eller arbetstagaren, kan påverka att tillfällig sjukdom slår olika mot olika anställda.
Precis som lönemarknaden i övrigt är sjukräkningen inte jämlik. Karensdagen slår hårdare mot lågavlönade. Framförallt kvinnor med tunga yrken i äldre- och sjukvården drabbas ekonomiskt av några dagars sjukledighet. Det innebär naturligtvis problem. Dels eftersom flera av dessa yrken är fysiskt ansträngande, dels eftersom sjukhuspatienter är extra känsliga mot andras förkylningar.
En småkrasslig undersköterska ställs inför två dåliga alternativ; att stanna hemma och ta den ekonomiska smällen, eller bita ihop och riskera smitta en redan sjuk patient. Här ställs ansvaret för den personliga ekonomin, mot ansvaret på arbetsplatsen.
Och situationen försvåras ytterligare av oregelbundna arbetstider med långa arbetsskift.
Karensdagens orättvisa konsekvenser är en verklighet som Kommunals ordförande Annelie Nordström uppmärksammar i en ny debattartikel (DN 15/3). Det är rätt och rimligt. Däremot är Kommunals krav på karensavdrag fel väg att vandra.
När regeringen Persson införde karensdagen minskade sjukskrivningarna med 10 procent. Det finns anledning att tro att den markanta förändringen inte skedde på grund av ett färre antal förkylningar. Karensdagen motarbetar fusk och fejkade måndagsledigheter. Om en förändring ska göras bör regeringen snarare diskutera en andra karensdag, än att ta bort den första.
Samtidigt finns inget som hindrar fackförbund som Kommunal att införa en mer gynnsam inkomstbortfallsförsäkring. Med en av LO-förbundens högsta månadsavgifter borde Kommunal i alla fall överväga att jobba för en sådan medlemsservice.
Det skulle till och med kunna lyfta hela LO.