Karins änglar levererar lagom mycket jul

Det var precis det som lördagens julkonsert på Elektron var, lagom. Och vad skönt det var. Julmusik i all ära, men det kan ibland bli för mycket. Visserligen hade Bob Geldof ett gott syfte när han i forntiden skrev ”Do they know it´s Christmas”, men nu stimulerar den snarare kräkrelexen än framkallar julstämning.
Karins änglar är en alla-kan-sjungakör som på orten har växt till en folkrörelse. Glädjen att sjunga prioriteras framför perfektion. Men kören har verkligen utvecklats och låter riktigt bra. Körledaren Karin Ericsson Back har verkligen sett till att pumpa in självförtroende och att plocka fram det bästa ur varje sångare. Repertoaren är en bra mix mellan tradition och nyare verk. Kören varierar sig också
i sättning efter låtval. Storkören blir en septett som blir en duett.
Gnesta musiksällskap inleder som sig bör med ”Marsch militaire”. Kul att äntligen få höra hela stycket och inte bara Kalle Ankaversionen. Orkestern satsar på lagspel och även de låter lagom bra när det blivit varma i kläderna.
Med sig har de sångsolisten Derya Tezcan, som släpps fram i ett par modernare sånger. Hon har ett skönt naivt uttryck i sin röst som helt matchar orkestern.
Om kören är en folkrörelse så är musiksällskapet en instutition. Någon har varit med i 50 år, men en viss föryngring kan man skönja. Och det är bra, för varje ort med självaktning ska självklart ha en orkester.
Bäst är de nummer då kören och musiksällskapet agerar tillsammans. Det samarbetet vill man se mer av. Lagom trevligt blir det också när publiken bjuds in och bidrar med skön mummelsång i ”Stilla natt” och ”Nu tändas tusen juleljus”.
Det är med en god känsla man lämnar julkonserten och konstaterar att det var en alldeles lagom eftermiddag.