Kommuner glömde räkningar
Varje år betalar kommunerna förseningsavgifter på räkningar de inte betalat i tid. Tusentals kronor försvinner helt i onödan. Skillnaderna mellan kommunerna är stora.
Dröjsmålsräntor är förseningsavgifter på fakturor som kommer in till kommunen och som ska skrivas under och betalas av respektive förvaltning.
Nyköpings dröjsmålsräntor är mer än dubbelt så stora som övriga kommuner i vårt område. Det är en större kommun och hanterar fler fakturor varje år. I fjol var 75 758 fakturor i omlopp.
I Oxelösund är det ungefär 13 000 fakturor i omlopp per år. De har små dröjsmålsräntor jämfört med övriga kommuner.
Jag vet inte varför vi har så lite. Men vi försöker betala allt i tid helt enkelt, säger Göran Bernadsson som är ekonomistrateg för Oxelösunds kommun.
Trosa kommun har även de cirka 13 000 fakturor varje år. Men de har betalat betydligt större summa i dröjsmålsräntor. Dessutom har deras belopp varierat stort de tre senaste åren.
2004 låg beloppet på drygt 8 000 kronor. I fjol hade summan nästan fördubblats till 15 230 kronor.
Jag har ingen aning om varför det blivit så och vad vi har för skillnader mot andra kommuner, säger redovisningsansvarig Lena Carlberg.
Dröjsmålsräntorna är onödiga pengar som inte är till någon nytta, säger Carlberg.
Trosa kommun håller just nu på att förbättra sin fakturahantering.
Från november ska alla fakturor scannas in och skickas via mail till de personer som ska skriva under räkningen.
Margareta Smith är ekonomichef i Trosa. Hon säger att en av fördelarna med scanningen är att man hela tiden har koll på fakturans flöde.
Då ser vi om den är på rätt plats och hos rätt person.
Hittills har fakturorna skickats via internpost, något som tar mycket längre tid.
Någon nollgräns tror Lena Carlberg aldrig att man kommer att kunna uppnå, oavsett vilket system man använder.
Nollgränsen fungerar i teorin med inte i praktiken. Några kronor får vi nog räkna med, säger hon.
Lena Lindberg, Gnestas ekonomienhet, säger att en nollgräns är möjlig.
Det är klart att små belopp kan man ta på grund av den mänskliga faktorn, säger hon.
Gnesta har i år mångdubblat sin dröjsmålsränta jämfört med tidigare år.
Lena Lindberg säger att det hela beror på att de bytte både ekonomisystem och fakturasystem i april. Båda systemen krånglade i början och fakturorna blev liggande och obetalda.
Det var olyckligt, men nästa år hoppas vi som sagt ligga på nollgränsen, säger Lena Lindberg.
Så jobbar vi med nyheter