Kraftsamling i friskolan

Skolan kan bli bättre, slår Skolverket fast i en ny rapport. Det är ett påstående som alla, som någon gång har satt sin fot i den svenska skolan, kan hålla med om. Och varje gång det framförs brukar det följas av kravet på mer resurser. Men Skolverkets studie har gjorts för att undersöka hur effektiva skolorna är.

Resultatet är både nedslående och hoppingivande på samma gång. Av de kommunala skolorna var bara 2,8 procent effektiva, vilket betyder att det går att göra mycket mer utan att det för den skull kostar mera pengar. Effektiviteten har man mätt genom att titta på elevernas betyg, hur många som fick fullständiga betyg och hur många som blev behöriga till gymnasiet.

Det man kommer fram till är att friskolor är mer effektiva än kommunala skolor och att kommunala skolor blir effektivare av konkurrens från friskolor. Om lärarna har behörighet är däremot av underordnad betydelse. Det viktiga är lång yrkeserfarenhet, något som understryker behovet av en trivsam arbetsmiljö i skolan.

Rapporten lär sticka i ögonen på många, på såväl lärarfack som vissa lokalpolitiker som tittar snett på friskolorna.

Betygen är förvisso trubbiga mätinstrument och elever till motiverade föräldrar kan vara överrepresenterade i friskolan. Men en viktigare aspekt att ta fasta på är den kraftsamling som friskolorna gör för att på små ytor och med knappa resurser uppnå bästa möjliga resultat. Småskaligheten är vitaliserande för verksamheten, med korta beslutsvägar och ökad delaktighet. Att fokusera på resultatet är det enda sättet för den enskilda friskolan att få elever och föräldrar att vilja komma tillbaka även nästa läsår.