– Om kommunen kan tänkas satsa på sin miljö spelar det ju roll om den har större frihetsgrad att själv råda över det som är huvudproblemet.
Det säger Mats Hebrand, fiskevårdskonsult som Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund har anlitat för att undersöka vad som kan göras för att ån ska få ett rikare fiskliv och större biologisk mångfald.
Och huvudproblemet är alltså kraftverken och dammarna. De sätter stopp för all fisk som vill röra sig ån. Några exempel är öring, lax, ål, nejonöga, mal och vimma.
– Det finns många olika sorter som påverkas. En del lever halva sitt liv i ån och halva i havet.
Mats Hebrand undersöker om man kan återställa delar av ån till mer ursprungligt skick och vad det skulle ge för fördelar.
– Vi har inventerat hela ån och tittat med fiskeögon hur det ser ut i dag och hur vi tror att det såg ut en gång i tiden innan människan stökade till det.
Nyköpingsån anses ha varit särskilt bra för ål förr i tiden, tack vare de många sjöarna högre upp i systemet. Men när ålen ska simma upp i dag är det stopp redan vid Storhusfallet. I stället samlas en del ålar upp och fraktas med lastbil högre upp i åsystemet.
– Men när de ska ner igen är det ännu värre. De riskerar att hackas sönder av turbinerna, skada sig på gallret framför eller inte komma förbi alls.
Skulle den kunna vandra i Nyköpingsån skulle det vara en liten hjälp för den hotade fisken.
– Men ålen har minskat så väldigt i antal och den behöver tusentals vattendrag, i dag är vartenda ett av dem fulla av hinder. Det finns säkert möjligheter att rädda ålen fortfarande, men det kräver väldigt stora insatser inte bara i Nyköpingsån, och det arbetet går ju trögt.
För stora fiskar har laxtrappor har byggts vid kraftverken, men de fungerar inte särskilt bra. Förra hösten räknades till 60 öringar som tog sig upp vid Storhusfallet och vid Fors är det totalstopp. Och mindre fiskar har ingen chans att ta sig fram den vägen.
Utifrån de undersökningar som har gjorts av bland annat bottnar och fisk i ån ska Mats Hebrand till våren presentera ett förslag på vad som kan göras. I arbetet tittar han olika varianter, allt från små åtgärder som laxtrappor till andra extremen att helt ta bort kraftverken som i dag genererar el motsvarande 1 500 villors årsförbrukning.
– Vi tittar på hela skalan, även möjligheten att plocka bort dem, men därmed inte sagt att det är det vi föreslår. Allt har en prislapp.