Krigsförbrytaren Biljana Plavsic ska nu sättas på fri fot. Hon är inte dömd för folkmord. Den tidigare bosnienserbiska presidenten erkände sig skyldig till brott mot mänskligheten i utbyte mot att just åtalet för folkmord drogs tillbaka. Av den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag dömdes hon därefter till ett efter omständigheterna tämligen lindrigt straff, elva år.
Statsminister Fredrik Reinfeldt problematiserar inte offentligt, utan säger bara att svensk praxis gäller. Mot bakgrund av vilka brott det handlar, torde beslutet vara svårare än så.
Har Biljana Plavsic sonat sitt brott? Det är svårt att avgöra. Vi vet inte hur pass mycket hon ångrat sig eller vilka slutsatser hon har dragit utifrån de bestialiska dåd som hon erkänt sin inblandning i.
Har Biljana Plavsic däremot avtjänat sitt straff? Ja, säger regeringen och svensk rättspraxis. Domstolen i Haag har heller inga invändningar mot det svenska beslutet. Men det finns garanterat många som tvärt skulle svara nej på den frågan. Inte minst bland dem som direkt berörts av den etniska rensningens politik under inbördeskriget i Bosnien.
Rättsskipning ska dock aldrig bli liktydigt med hämnd. Det är öga för öga-principerna som rättssystemet är till för att ersätta, inte upprätthålla.
Biljana Plavsic har två gånger ansökt om nåd mot bakgrund av sviktande hälsa. Vid båda tillfällena, i april 2007 och december 2008, fick hon nej av regeringen.
På tisdag får hon dock lämna fängelset bakom sig. Biljana Plavsic, snart 80 år, möter nåden i form av svensk praxis. I den enskilda fallet må det faktiskt vara ett korrekt beslut.
Det känns inte bekvämt att släppa en dömd krigsförbrytare fri utan att ha till fullo ha avtjänat sitt straff. Världssamfundets rättsskipning får inte kunna anklagas för att förminska de brott som har begåtts.
Men likväl finns det ett humant drag i att låta Biljana Plavsic gå fri för att få kunna dö i sin egen säng. Även om hennes krigsförbrytelser ledde till att så många andra medmänniskor förvägrades just den rätten.
Krigsförbrytaren möter nåden
Ska även krigsförbrytare omfattas av den svenska rättspraxis som ger möjlighet till frigivning efter att den dömda har avtjänat två tredjedelar av sitt straff? Ja, säger Justitiedepartementet.Rent instinktivt känns det inte rätt. Men varje fall måste bedömas från sina egna förutsättningar. Att generalisera leder fel.
Så jobbar vi med nyheter