Kris i hanteringen

Flodvågskatastrofen på Annandag jul och vinterstormen i början av januari visade hur sårbart och oförberett samhället kan vara. I två uppmärksammade rapporter kommer nu skarp kritik mot hur katastroferna hanterats. Socialstyrelsen borde ha reagerat snabbare och inte tvekat att skicka sjukvårdspersonal direkt till katastrofområdet i Thailand, konstateras i en rapport till Katastrofkommissionen. Länsstyrelsen i Kronoberg, ett av de hårdast drabbade stormlänen, pekar på allvarliga brister i Telias och Sydkrafts krishanteringsförmåga vid den stora stormen.
Tvekan och beslutsvånda är allvarliga hinder. I stort bekräftar rapporterna den allmänna bilden av de insatserna i Sydostasien såväl som i Sydsverige. Kriser och katastrofer inväntar inte kontorstider. Samhälleliga nyckelfunktioner - må det vara myndigheter eller företag - måste ändå kunna agera snabbt för att möta det oförutsedda och oväntade. Hjälpen måste fram, den kan inte vänta. Senfärdigheten efter flodvågskatastrofen började i toppen, när regeringen sent insåg situationens allvar och omfattning. Detta fick i sig följdeffekter under hela hanteringen.

De två kritiska rapporterna berör två viktiga ämnen. Det första är värdet av kommunikation - att det finns någon att vända sig till samt att så fort som möjligt komma på plats för att där kunna avgöra behoven bättre och även kunna möta drabbade. Det andra gäller värdet av snabbhet i reaktionen hellre agera en gång för mycket än att reagera en gång för lite. Dessa spelar en mycket stor roll för hur vi upplever samhällets insatser och stöd.